Regelbördan ökar allt mer för svenska företag. Enligt Tillväxtverkets analyser har företagens kostnader för att efterleva och administrera lagar och regler ökat med cirka 1,2 miljarder kronor i snitt de senaste åren. I rapporten ”Värsta reglerna” som Svensk Handel gav ut i mars i år framgår att nästan åtta av tio företag anser att regelbördan har ökat de senaste fem åren.
Regelbördan måste minska – och det skulle även gynna statskassan! Hur då?
Företagare lägger i snitt tio timmar i veckan på administration. Mycket av denna tid utgörs av administration av regler från myndigheter. Det kan handla om inrapportering av uppgifter om anställda, skatteinbetalningar, uppföljande av föreskrifter från kommunen, enkäter från myndigheter, tillståndsansökningar, detaljer i miljökrav och mycket annat. Till detta ska man också lägga sådant som väntan i telefonköer vid kontakt med myndigheter, otydligt formulerade regler och långa handläggningstider.
Kostnaderna för arbetskraft är höga i Sverige – bland de högsta i världen. Till stor del beror det på höga arbetsgivaravgifter. Om en företagare utför ett arbete på två timmar och fakturerar en tusenlapp, momsen inte medräknad, har företagaren kvar knappt hälften i lön efter att skatterna har dragits. Drygt hälften av värdet av arbetet har tillfallit staten.
Vad händer om företagaren istället för att arbeta behöver ägna de två timmarna åt att hantera regelkrav? Inget arbete utförs, inget ekonomiskt värde skapas, ingen faktura kan skickas – och både företagaren och staten går miste om intäkter. Regelbörda innebär därför att resurser används ineffektivt. Det drabbar både företagare och det offentliga genom minskade skatteintäkter. I 217 av Sveriges 290 kommuner är småföretagen den viktigaste källan till skatteintäkter, och regelbörda drabbar småföretag mest. Även på den kommunala nivån finns det alltså starka skäl till att minska byråkrati och krångel.
Varje enskild regel eller reglering kan ha framstått som motiverad och proportionerlig när den infördes, men eftersom byråkratiska krav och regleringar kommer från många källor (stat, kommun, landsting, EU, myndigheter med mera) görs ingen sammanvägd analys av bördan för företag när en ny regelpålaga införs. Det är också ett skäl till varför regelbördan ständigt ökar, om inget görs aktivt för att minska den.
Företagarna vill se ett tydligt åtagande, om att sänka företagens administrativa kostnader med en miljard kronor årligen fram till 2022. Genom regelförenklingar, kortade handläggningstider, minskade uppgiftskrav och en skarpare konsekvensanalys av nya lagar och regler från statens sida kan regelbördan minska. Det skulle gynna både företag och statskassa. Låt företagare få koncentrera sig på det de gör bäst – att driva företag!
