På ett ”klimattoppmöte” i San Francisco säger Johan Rockström att ”klimatutsläpp kan halveras till 2030”.
Han redovisar en ”rapport” om framtiden. Den som ingen vet något säkert om. Den som ingen kan rapportera om. Därför bör den kallas ”spekulationer” om framtiden. De är byggda på gissningar, som matats in i datorer för simuleringar av framtiden.
Spekulationerna förutsätter att ”vindkraftverk ersätter kolkraftverk istället för att adderas till dem”. Men det är vindstilla ibland. Då ger vindkraftverk ingen ström alls. Då behövs kraftverk för fossil energi eller kärnkraft.
Vindkraft behöver således back-up av kärnkraft eller fossil kraft till marknadens fulla effektbehov.
Vindkraft klarar sig inte utan back-up.
Kärnkraft och fossil kraft klarar sig utan vindkraft.
Spekulationerna utgör ren verklighetsflykt.
Vindkraftverken är alltså onödiga. Därför menar Rockström att de behöver ”politiska beslut” om prissättning, med mera. Det vill säga subventioner av skattepengar. Vill väljarna det?
Men ”Världen” har insett att koldioxid är nyttig istället för skadlig. Det byggs och projekteras närmare 3 000 kolkraftverk och fler än 120 kärnkraftverk till år 2030.
Antalet solfläckar är nu lika lågt som för 200 och 400 år sedan. Då var klimatet kallt. Solen dominerar klimatförändringarna. Någon verkan av koldioxid har inte kunnat mätas upp.
Det kan vara skäl att kolla hur väl Rockström lyckats som spåman tidigare.