Det är väl känt att sjukvården och äldreomsorgen just nu genomgår en kostnadskris, som främst beror på den höga inflationen. Sveriges kommuner och regioner har ett underskott på 30 miljarder kronor. Vi var många som hoppades att regeringen skulle skjuta till statliga medel för att stärka upp läget i välfärden i den akuta situation som uppstått. Men i regeringens ekonomiska vårproposition som nyligen presenterades är tillskottet både tillfälligt och otillräckligt.
Det är regionerna som bedriver sjukvård och i sitt budgetförslag skjuter regeringen till sex miljarder kronor till deras verksamhet. Det är så klart bättre än inga pengar alls, men det räcker inte. Och kommunerna som ansvarar för äldreomsorgen får inte en krona extra, vilket sannolikt innebär uppsägningar, längre väntetider och en tuffare situation för den personal som finns kvar. Detta riskerar att drabba Kalmar läns 64 000 pensionärer hårt.
Förtroendet för vård och omsorg är redan bristfälligt. En ny undersökning från Verian (tidigare Sifo) som PRO genomfört visar att hälften av svenskarna tycker att sjukvården fungerar dåligt, och hälften att den fungerar bra. För äldreomsorgen ser siffrorna dystrare ut. Två tredjedelar tycker inte att vi har en välfungerande äldreomsorg. Det är ett demokratiskt problem att befolkningen inte känner tillit till välfärdsstatens kärnverksamheter.
De första åren på 2020-talet präglades av covid-19-pandemins härjningar. Pandemin la stora brister i välfärden i öppen dager. Det blev tydligt att äldreomsorgen saknade den utrustning och personal som behövdes för att skydda de äldsta från smitta. Medan pandemin pågick var alla överens om vikten att rusta dessa viktiga verksamheter. Nu, när covid-19 sjunkit undan, tycks beslutsfattarna ha glömt detta.
Sverige behöver investera i sjukvård och äldreomsorg. Brister måste byggas bort och kvaliteten höjas. Äldreomsorgen ensamt behöver 10 miljarder kronor extra årligen. Politikerna – både nationellt och i Kalmar län – måste bidra till en robust finansiering som håller över tid. Ska vi kunna rekrytera till jobben i välfärden och känna trygghet inför att bli gamla i vårt land behöver förtroendet återupprättas.