Matpriserna – det ständiga diskussionsämnet när konsumenter vänder på slantarna i pågående inflation. I fajten mellan konventionellt framställd kontra ekologisk mat fortsätter den sistnämnda inte oväntat att ta stryk ute i landets matbutiker, enligt den Ekologiska årsrapporten 2022 som precis släppts.
– Försäljningen har stått och stampat i ett par år, men i år ser vi en drastisk minskning, säger Ida Lind, marknads- och hållbarhetsexpert på Ekologiska Lantbrukarna, som producerat rapporten tillsammans med Organic Sweden, Krav och Ekomatcentrum.
Sverige unikt
Av all mat som totalt såldes i matbutikerna förra året var 6,1 procent ekologisk. Föregående år var andelen 6,9 procent och 2019 låg andelen på 7,8 procent. Ekologisk frukt och grönt, ekoägg samt ekologiska mejeriprodukter är de produktkategorier som tappat mest.
Ekotrenden i matbutikerna har med andra ord mattats av på senare år. Under 2022 tappade försäljningen i fler länder på grund av ökade matkostnader. Men att Sverige tappat ekoförsäljning även dessförinnan, mellan 2017–2021, är något som sticker ut, enligt Ida Lind.
– Det är väldigt unikt. Den utvecklingen ser vi inte något annat EU-land.
TT: Varför?
– Jag skulle säga att främsta konkurrenten till ekologiskt här är att det varit så stort fokus på svenskt. Då har man glömt att man kan prata om svenskt och ekologiskt samtidigt.
Svenskt, lokalt och eko
Om ekomaten går kräftgång ute i butikshyllorna är läget desto bättre när det kommer till matinköp inom restaurang och offentlig sektor.
Här ökade i stället ekoinköpen. Med cirka 800 miljoner kronor för restauranger och cirka 570 miljoner kronor för offentlig sektor – vilket lyfte hela ekomarknaden förra året.
Där ses ingen vikande trend – än.
– Man har hört så mycket om att många kommuner tar bort sina ekomål, så vi var oroliga att det skulle påverka ekoandelen i offentliga kök. Men den minskningen har inte kommit, säger hon och förklarar att många kommuner fokuserar på både svenskt, lokalproducerat och ekologiskt.
– Mycket av ekomaten – äpplen, morötter potatis och mjölk – serveras ju i offentliga kök.
Men orosmomenten finns kvar.
– Vi får se vad som händer.
Färre ekobönder
Vad som däremot blir allt tydligare är att situationen påverkar bönderna. Ekologiskt jordbruk tar stryk.
– Vi ser att ekolantbruket minskar med preliminärt 13 000 hektar åkermark som försvunnit under 2022. Man kan säga att det motsvarar ungefär 130 ekogårdar i snitt. Och det kommer minska mer under 2023, skulle jag tro.
Ansvaret ligger på politiker och dagligvaruhandeln, enligt Ida Lind. Men även konsumenterna – trots de bistra tider som råder. När man går och handlar kan man välja vilket lantbruk man vill stötta, säger hon.
– Det kan handla om att lägga en krona mer på mjölken eller fem kronor mer på morötterna.