I en tid långt före sociala medier, till och med innan televisionen etablerats, påbörjade Else-Mari Jalminger sin hobby som skulle visa sig bli ett livslångt arbete.
– Min mormor och många i hennes generation hade som vana att klippa ur och samla och spara klipp från tidningen. Jag minns särskilt utedasset hos mormor som var tapetserat med klipp på väggarna som jag gillade att sitta och studera, säger Else-Mari Jalminger som gjorde sin första klippbok 1958 som nybliven tonåring.
Hennes första album präglas av bilder på folk. Bröllopfoton och bilder på traktens Luciakandidater var favoriterna.
– De första åren fyllde jag kanske ett album eller två om året, men sedan eskalerade det med åren. Jag är uppväxt i Silverdalen, men träffade min man Per och flyttade till Vimmerby. Familjen växte med barnen Andreas och Lovisa och då började jag göra egna album till dem, säger Else-Mari Jalminger.
Intresset för idrott och motion har också gett upphov till specifika samlingar. På 1970-talet var korpidrotten stor i stan.
– Jag var med i damlag som deltog i seriespel i handboll och basket bland annat. Vimmerby Tidning hade ganska utförliga referat från matcherna på den tiden och det är kul att se tillbaka på, säger Else-Mari som även var mycket aktiv som långdistanslöpare.
– 1982 var det första Sandströmsloppet i stan och på den tiden var det en riktigt folkfest. Jag har flera album med klipp och bilder från de arrangemangen.
I den vevan skedde även något som präglat Vimmerby och trakten starkt. 1980 var familjen Jalminger tillsammans med familjerna Soowik och Isacsson initiativtagare till Sagobyn som numera är Astrid Lindgrens Värld.
– Den resan påbörjades 1980 och fortsatte till 1989 då vi sålde verksamheten vidare. Jag har åtskilliga album med klipp från den tiden både från den lokala pressen och det som skrevs i rikstidningarna. Det är extra kul att ha och kunna se tillbaka på, säger Else-Marie Jalminger och visar flera album där man kan följa hur de första byggnaderna i Katthult kom på plats och hur det sedermera växte till en hel sagopark.
Tidigare har hon inte lagt så mycket tid åt att bläddra igenom sina drygt 200 pärmar med material. I coronatider har dock Else-Mari ägnat sig mer åt detta och även kommit på ett sätt att använda och dela med sig av det digra materialet.
– I takt med att jag blivit mer bevandrad i tekniken med mobiltelefonen och upptäckt sociala medier beslöt jag mig för att lägga ut lite av mina bilder och artiklar i en grupp på Facebook. Det har blivit ganska god respons på det och det är kul att få kommentarer från folk och även hjälp med att identifiera personer på gamla bilder, säger Else-Mari.
Hennes samling ger också en tydlig bild av hur tidningar har förändrats genom de 60 åren.
– Det första man slås av är att förr var antalet bilder i tidningen väldigt begränsat och fokus låg på texten. Numera är det tvärtom och det känns som en sund utveckling. Jag är papperstidningen trogen fortfarande och fortsätter att samla på mina klipp, säger Else-Mari.
Vad som kommer att hända med hennes samling i framtiden är dock mer ovisst.
– Mina barn har inte ärvt mitt intresse, men däremot tycker min sonhustru att det är kul bläddra i pärmarna, så hoppet står väl till henne.
