"Sveriges yngsta "kommandora"" – så löd rubriken i en intervju som Carolina gjorde för ett kommunmagasin när hon som 21-åring fick sitt första chefsjobb.
– Jag ville bli polis, men då skulle man vara 24-25 år och jag jobbade på Stenbäcken och Linnégården i Vimmerby och blev rekommenderad av ledningen där att läsa vidare inom området, berättar Carolina Leijonram och fortsätter:
– Jag tänkte att det kan jag väl göra under tiden tills jag blir lite äldre och det är aldrig fel att bygga på med kunskap inom det här området.
Det blev studier inom social omsorg i Jönköping och det var här som intresset för ledarskap väcktes. Kort efter att utbildningen var slut så utannonserades ett vikariat för tjänsten ålderdomshemsföreståndare i Hultsfred. Vid 21 års ålder fick hon vikariatet och det blev vägen in som chef inom det kommunala.
– Då tyckte jag det var väldigt bra och roligt, men kan i efterhand reflektera över att jag var väldigt ung och det var faktiskt ett ganska ansvarsfullt uppdrag som jag inte reflekterade över så mycket.
Efter fem år som föreståndare följde fyra år i stabtjänst i Hultsfreds kommun och jobb med samverkan med landstinget kring de olika skatteväxlande reformerna som implementerades då. År 1999 blev det dags att byta både jobb och arbetsgivare.
– Jag fick mitt första förvaltningschefsuppdrag som vård- och omsorgschef i Kinda kommun och där blev jag kvar till 2006.
Då återvände hon till Hultsfreds kommun i rollen som socialchef. 2010 klev hon på som kommundirektör för Vimmerby kommun – en post som hon har än idag.
– Jag har befunnit mig i den kommunala miljön i 30 år och 20 år som förvaltningschef och jag förstår egentligen inte var den tiden har försvunnit och hur fort det har gått. Det är en miljö jag trivs väldigt bra i och har gjort hela tiden.
Under pandemin blir det både arbete hemifrån och på plats på kontoret i stadshuset för Carolina Leijonram.
Det som Carolina tycker är roligast med jobbet är också det som är mest utmanande:
– Det är ledarskapet i stora organisationer i komplexa miljöer som har attraherat, utmanat och intresserat mig. Att leda den här komplexa verksamheten där det finns både bolag, olika avdelningar och förvaltningar involverade så att vi faktiskt når de resultat som vi förväntas göra. Det är det som är både svårt och utmanande – men också väldigt inspirerande och ger energi – när vi tillsammans förflyttar positionerna i rätt riktning.
Att Carolina brinner för sitt jobb blir ännu tydligare när hon får frågan om hon någon gång kan vara ledig.
– Det är inte så lätt att säga att man är ledig, men det vet jag inte riktigt om det har att göra med att jag är kommundirektör nu, för jobbet har alltid tagit en stor andel av min tid. Jag har alltid haft och har stor passion för mitt arbete så det är klart att det tar mycket tid i anspråk, men det är något jag trivs med och får energi av.
Men när tid finns för ledighet så åtnjuter hon den gärna i sommarstugan i Västervik.
Carolina, som både är född och uppvuxen och bor i Södra Vi, ser både för- och nackdelar med att bo i den kommun man jobbar i.
– Som kommundirektör har jag till största del tyckt att det varit en fördel och förmån, man känner till vad som är viktigt för kommuninvånarna för man har det ju väldigt inpå skinnet själv.
– Sen är det klart att hamnar man i en utmanande situation där man också känner att det påverkar ens person och närstående – då har jag periodvis tänkt att det kanske inte är värt det, men det andra har i alla fall alltid övervägt.
"Under resans gång har jag haft förmånen att ha haft chefer och ordföranden som trott på mig och lyft fram mig, och underlättat för att jag ska kunna utvecklas och komma vidare. Jag har tyckt att det har varit fantastiskt roligt och tagit till mig de utmaningar jag har fått."
Hur påverkades du personligen av allt som skedde under krisen i stadshuset?
– Det har påverkat mig starkt och det har ju framgått i media. I övrigt så är det en politisk turbulens där jag valt hela tiden att inte gå in och kommentera – det är inte min roll som tjänsteman att göra det. Sen har det med klarhet framkommit att det har påverkat mig i allra högsta grad, säger hon och fortsätter:
– Men jag tycker att vi har ett väldigt bra läge nu och jag tycker att alla mina år har präglats av en god samverkan med politiker och bra samarbete med övrig ledning och medarbetare. Det är inte den begränsade perioden som du nu frågar om som jag tänker på, utan jag har jobbat så många år och det andra är det som väger tyngst.
Om Carolina blir kvar inom det kommunala resten av sitt yrkesverksamma liv är inte något hon funderat något närmare på.
– Jag är väldigt här och nu och lever och verkar i det uppdrag jag har precis som jag gjort tidigare. Jag trivs väldigt bra i den kommunala kontexten så jag känner ingen dragning till något annat.
