Thomas Agnevik pÄ en inom media flitigt anvÀnd bild som har fÄtt illustrera mÄÄÄnga blÄljusartiklar runtom i landet i flera Ärs tid. Thomas Agnevik slutade inom polisen 2022 efter drygt 40 Ärs tjÀnstgöring.
Vi hör dem pÄ tv och i radio, vi lÀser dem i tidningarna och pÄ nyhetssajterna och vi anvÀnder dem sjÀlva nÀr vi pratar med varandra. De dÀr begreppen. BlÄljuslingot.
"En man i 20-ÄrsÄldern" har gjort nÄt mot nÄn annan med ett "tillhygge". Han Àr "antrÀffad" och polisen har inlett en utredning som ger "tillgÄng till hela verktygslÄdan". Man befinner sig Àven pÄ platsen och "arbetar trygghetsskapande", men vill inte sÀga sÄ mycket utÄt av "utredningstekniska skÀl". NÄgon i sammanhanget Àr sÀkert "kÀnd av polisen sedan tidigare" ocksÄ.
Vad betyder egentligen allt det hÀr?
Vad Àr det som har hÀnt och hur ska man som nyhetslÀsare tolka rapporteringen?
Vi har tagit med oss 10 olika mycket vanliga blĂ„ljusformuleringar och bett en riktig expert utveckla, förklara och tycka. Han heter Thomas Agnevik, och har jobbat över 40 Ă„r som polis. Den sista tiden innan han slutade inom polisen 2022 var Thomas Agnevik presstalesperson för polisen i Region Ăst, och figurerade stĂ€ndigt i bĂ„de lokal och nationell media dĂ€r han försökte förklara skeenden för journalister och i förlĂ€ngningen för allmĂ€nheten.
â Jag har alltid varit lite negativ till sĂ„dan hĂ€r yrkesjargong. Jag Ă€r vĂ€l inte helt fri ifrĂ„n den sjĂ€lv, det kanske du har mĂ€rkt ocksĂ„, ha ha, men jag försöker i alla fall att inte dra de hĂ€r vĂ€rsta klyschorna, skrattar han.
Och det finns vÀl ingen anledning att vila pÄ hanen, sÄ att sÀga. Det Àr lika bra att vi kör igÄng med de 10 punkterna!
KĂND AV POLISEN (SEDAN TIDIGARE)
Det hĂ€r hör man ofta och det kan gĂ€lla sĂ„vĂ€l brottsoffer som misstĂ€nkta gĂ€rningspersoner. Men vad betyder det egentligen att nĂ„gon Ă€r kĂ€nd av polisen, och varför sĂ€ger man just dĂ„? Ska man tolka det som att personen i frĂ„ga Ă€r ett vĂ€lbekant ansikte för ortens konstaplar, eller rĂ€cker det med att det finns nĂ„gon besvĂ€rande punkt i nĂ„t register â trots att inte en enda polis kĂ€nner personen varken till namn eller utseende?
Thomas Agnevik menar att det oftast Àr det senare som gÀller. KÀnd av polisen Àr man om man tidigare Àr dömd för brott.
â Men det hĂ€r Ă€r ju inte nĂ„t som Ă€r fastslaget. Det Ă€r bara ett uttryck som har blivit vĂ€ldigt populĂ€rt för att man vill vara lite suddig. Lite dimmig, sĂ„ dĂ€r. Det ska inte vara sĂ„ tydligt, sĂ€ger han.
SjÀlv tycker han inte om uttrycket.
â Du Ă€r ju till exempel kĂ€nd av polisen sedan tidigare, brukade jag sĂ€ga till journalisterna. Vi pratar ju nĂ€stan varje dag. SĂ„ jag skulle vilja svara sĂ„ hĂ€r i stĂ€llet, att den hĂ€r personer Ă€r tidigare dömd för brott. SĂ„ försökte jag sĂ€ga, för dĂ„ förstĂ„r man â tycker jag â lite mer vad det rör sig om. Och dĂ„ fick jag ofta följdfrĂ„gan "jamen vad Ă€r det för brott dĂ„?", och dĂ„ kunde jag sĂ€ga att det Ă€r just den typen av brott som han, eller hon, misstĂ€nks för nu. Exempelvis vĂ„ldsbrott.
â Sen kan det ju vara sĂ„ att man Ă€r kĂ€nd av nĂ„gon annan anledning Ă€n att man tidigare Ă€r dömd för brottslighet. Att man kanske ingĂ„r i nĂ„t kriminellt nĂ€tverk. Men dĂ„ blir det lite diffust, tycker jag. Ăr man inte dömd för brott sĂ„ Ă€r man ju oskyldig, dĂ„ ska inte jag sĂ€ga till allmĂ€nheten att poliserna kĂ€nner till den hĂ€r personen. Jag försökte alltid vara noggrann med sĂ„nt dĂ€r och tĂ€nka efter, och prata pĂ„ ett sĂ€tt sĂ„ att det var begripligt vad jag menade.
Brottslingen Lars Inge Svartenbrandt var pÄ sin tid minst sagt kÀnd av polisen. Bilderna Àr frÄn 1972.
HELA VERKTYGSLĂ
DAN
Ibland hÀnder det att polisen till exempel startar en mordutredning efter ett dödsfall. Man brukar sÀga att det ger tillgÄng till "hela verktygslÄdan". Men vad finns det i den dÀr verktygslÄdan, egentligen?
Thomas Agnevik menar att det i huvudsak finns en sak i verktygslÄdan.
â Det Ă€r tvĂ„ngsmedel enligt rĂ€ttegĂ„ngsbalken man menar. Och ju grövre brott man har en förundersökning om desto fler tvĂ„ngsmedel fĂ„r man anvĂ€nda. Om vi tar nĂ„t av det allra grövsta man kan hitta pĂ„, terroristbrott, sĂ„ fĂ„r man egentligen anvĂ€nda alla tvĂ„ngsmedel som finns nĂ€mnda och som polisen har tillgĂ„ng till. Som telefonavlyssning och rumsavlyssning. Men Ă€r det till exempel en stöld av normalgraden sĂ„ Ă€r det ju snĂ€vare.
Andra typer av tvÄngsmedel Àr till exempel ett gripande, en husrannsakan eller en visitation.
Precis som nÀr det gÀller "kÀnd av polisen" hyser Thomas Agnevik agg mot sjÀlva uttrycket "hela verktygslÄdan".
â Ibland nĂ€r poliser sĂ€ger sĂ„ ryser jag bara. Det lĂ„ter inte seriöst, eller vad man ska sĂ€ga. UngefĂ€r som "njaa, vi har inga starka misstankar och har ingenting att gĂ„ pĂ„, men vi drog till med förundersökning om mord för att vi ska kunna anvĂ€nda en massa tvĂ„ngsmedel". SĂ„ enkelt Ă€r det ju inte! Man mĂ„ste ha en juridisk grund att stĂ„ pĂ„, annars Ă€r det tjĂ€nstefel. Men det tror jag faktiskt inte Ă€r sĂ„ vanligt.
En lÄda tvÄngsmedel?
EN MAN I 20-Ă
RSĂ
LDERN
Den hÀr personer förekommer frekvent i media. Men hur gammal Àr han? Om man pratar om Ärtal Àr vi nog alla överens om att Ären 1920-1929 tillhör 20-talet. Men Àr dÄ en 29-Äring i 20-ÄrsÄldern? Nej, det tycker inte Thomas Agnevik.
â I min vĂ€rld Ă€r han över 18, annars tycker jag inte man kan sĂ€ga att det Ă€r en man. En omyndig betraktas som ett barn i juridisk mening, sĂ„ de som inte fyllt 18 Ă€r pojkar, eller ynglingar. SĂ„ jag skulle sĂ€ga att den hĂ€r mannen i 20-Ă„rsĂ„ldern som lĂ€gst Ă€r 18 och som högst 25. SĂ„ Ă€r det i min vĂ€rld. Ăr man 26 Ă€r man mer i 30-Ă„rsĂ„ldern.
Jag tÀnker nog som du. Om nÄgon sÀger "20-ÄrsÄldern" till mig sÄ tÀnker jag inte att han kan vara 29, det skulle kÀnnas jÀttekonstigt.
â Ja, visst gör det vĂ€l det.
Kan man dra till med 25-ÄrsÄldern om nÄgon som Àr nÄnstans mittemellan 20 och 30?
â Ja, det tycker jag absolut man kan göra. Ju mer tydlig och konkret man Ă€r, desto bĂ€ttre tycker i alla fall jag att det Ă€r. BĂ„de som polis och numera privatperson, lĂ€sare och lyssnare. Det ska vara sĂ„ nĂ€ra som möjligt, men inte utpekande. Det handlar ju om misstĂ€nkta personer som inte Ă€r dömda, sĂ„ lite luddig behöver man vara.
Mannen i 20-ÄrsÄldern, sÄsom han brukar kunna se ut i media.
ETT TILLHYGGE
MÄnga gÀrningspersoner Àr det som genom Ären har bevÀpnat sig med tillhyggen. Men vad Àr egentligen ett tillhygge? Ja, enligt Thomas Agnevik kan det vara mÄnga olika saker.
â Jag har anvĂ€nt det begreppet mĂ„nga gĂ„nger och i nio fall av tio har det varit en kniv. Men det skulle ju ocksĂ„ kunna vara en avslagen flaska, en pĂ„k eller en yxa. NĂ„nting som man liksom kan skada nĂ„gon annan med.
NÄnting som man slÄr, hugger eller sticker med?
â Ja!
Inte som avfyrar projektiler?
â Nej.
DÀr Àr Agnevik benhÄrd. Ett skjutvapen Àr inte ett tillhygge, sÀger han.
â Ett tillhygge Ă€r i min vĂ€rld inte ett skjutvapen. I de fallen brukade jag sĂ€ga att det rörde sig om ett skjutvapen, eller ett misstĂ€nkt vapen eller ett vapenliknande föremĂ„l eller nĂ„t sĂ„nt.
Inte ett tillhygge.
ARBETA TRYGGHETSSKAPANDE
Ofta efter att ett grövre brott intrÀffat nÄnstans sÀger polisen att de "arbetar trygghetsskapande" i omrÄdet.
Vad innebÀr egentligen det?
â Ja, du... Ha ha. Det dĂ€r Ă€r ju ett uttryck som kommer frĂ„n verksamheten, frĂ„n polisledningarna, som har fattat beslut om att man ska vara pĂ„ ett stĂ€lle och synas vĂ€ldigt mycket och dĂ„ kallar de det för trygghetsskapande.
SĂ„ det handlar om synlighet?
â Ja, det skulle man kunna sĂ€ga. Men det har flera syften, egentligen. Dels visar det de boende att vi Ă€r hĂ€r, och vi har koll pĂ„ lĂ€get. Numera. Det hade vi ju kanske inte riktigt nĂ€r brottet hĂ€nde, men nu Ă€r vi hĂ€r och ser till att inget mer elĂ€nde hĂ€nder. Men vi Ă€r ocksĂ„ intresserade av att prata med folk och fĂ„ in en massa information, och hĂ„lla förhör med vittnen och fĂ„ in tips.
Hög polisiÀr nÀrvaro behöver dock inte per automatik innebÀra att en situation kÀnns trygg. Thomas Agnevik exemplifierar med en insats av regionala insatsstyrkan, som kanske plötsligt stormar in i ett omrÄde frÄn ingenstans med sina fordon, sin mundering och sina förstÀrkningsvapen.
â DĂ„ Ă€r det kanske bara de andra poliserna som Ă€r i omrĂ„det som kan kĂ€nna att det hĂ€r Ă€r trygghetsskapande, ha ha. MĂ„nga blir nog lite nervösa nĂ€r det samlas mĂ„nga poliser pĂ„ en plats. DĂ„ tror man att nĂ„t har hĂ€nt. Och ofta har man ju rĂ€tt i det.
PolisiÀr nÀrvaro kan skÀnka en kÀnsla av trygghet, men kan ocksÄ skapa oro.
FLERA RESURSER PĂ
PLATS
Vad Àr det för resurser polisen menar att de har satt in, och vad Àr det för skillnad pÄ en polisbuss och en polisbil? Och Àr det mer allvarligt om det dyker upp en civil polisbil pÄ en olycksplats eller brottsplats?
Enligt Thomas Agnevik finns det i viss mÄn speciella kompetenser, men vilka polisfordon som först dyker upp efter att ett brott eller en olycka intrÀffat beror mest pÄ vilka som Àr lediga och vilka som kan vara dÀr snabbast.
â I den vardagliga oplanerade verksamheten, om vi pratar om skjutningar eller sprĂ€ngningar eller andra grova brott, sĂ„ Ă€r det ju de som jobbar som fĂ„r ta sig an det. Oavsett om man Ă„ker i en hundbil eller polisbuss eller vad det nu Ă€r man Ă„ker i.
Och det Àr nödvÀndigtvis inte allvarligare om det kommer en civil polisbil.
â Ibland blir det sĂ„ att man mĂ„ste skicka en civil bil för att man kanske inte har tillgĂ„ng till nĂ„gon mĂ„lad bil, och dĂ„ kan det ju bli lite tokigt. Om man till exempel mĂ„ste skicka en civil polisbil till motorvĂ€gen pĂ„ en trafikolycka. Nu har de ju blivit lite bĂ€ttre, för de Ă€r fullsmetade med blĂ„ljus Ă€ven de, men förr i tiden nĂ€r jag var ute sĂ„ hade vi inte tillgĂ„ng till ett enda blĂ„ljus i de dĂ€r bilarna. I bĂ€sta fall hade vi ett sĂ„nt hĂ€r man kunde slĂ€nga upp pĂ„ taket. Och det var inte mycket att stĂ„ pĂ„ en motorvĂ€g och blinka med, det var inte sĂ„ mĂ„nga som brydde sig.
Och polisbussarna, de som mÄnga kallar för piketbussar, Àr i stort sett bara stora polisbilar.
â Bussarna, ja i 99 fall av 100 Ă€r det en vanlig polisbuss som Ă€r utrustad precis som radiobilarna men med fler stolar. En vanlig dag kan jag nĂ€stan svĂ€ra pĂ„ att det Ă€r en fem-sex vanliga ordningspoliser som Ă„ker i den, och hade de inte Ă„kt i den sĂ„ hade de Ă„kt i tvĂ„ eller tre polismĂ„lade personbilar. Men det blir ju lĂ€tt lite mer dramatiskt nĂ€r man sĂ€ger att "piketen" Ă€r dĂ€r.
Vad Àr piketen, egentligen? VarifrÄn kommer det?
â Det Ă€r ju en jĂ€ttegammal formulering som anvĂ€ndes typ pĂ„ 1800-talet, men det har levt vidare. Tidigare kallades insatsstyrkorna i Stockholm, Göteborg och Malmö ocksĂ„ formellt för piketen. De hade piketstyrkor. Men numera kallas det för regional insatsstyrka, och det ska alla polisregioner ha en.
Med andra ord: Sex ordningspoliser i en polisbuss Àr inte en piketstyrka. De Àr sex ordningspoliser i en polisbuss.
Det finns dock ett till anvÀndningsomrÄde för polisbussarna, berÀttar Thomas Agnevik.
â PĂ„ mĂ„nga stĂ€llen Ă„ker det yttre befĂ€let ofta i en sĂ„n. Det Ă€r ju för att dĂ„ kan man stĂ€lla bilen pĂ„ tomgĂ„ng och kliva bak och lĂ€gga ut kartor pĂ„ ett bord och sĂ„. Om man behöver leda en insats som krĂ€ver sĂ„nt. Man kan sĂ€ga att det finns tvĂ„ olika typer av inredning i polisbussarna.
Yttre befÀlet Äker inte sÀllan i en polisbuss, dÀr han eller hon har lite större utrymme invÀndigt Àn i en vanlig radiobil.
ANTRĂFFA OCH UPPRĂTTA
Varför antrÀffar polisen alltid personer de letar efter, i stÀllet för att de hittar dem? Och varför upprÀttar man en anmÀlan i stÀllet för att man skriver en anmÀlan?
â Ja... det hĂ€r Ă€r ju sĂ„n hĂ€r yrkesjargong. Formuleringar som anvĂ€nds. Och jag vet inte, det har egentligen bara blivit sĂ„. Jag sjĂ€lv har nog vĂ€ldigt ofta anvĂ€nt "antrĂ€ffat", för pĂ„ nĂ„t sĂ€tt lĂ„ter det lite mĂ€rkvĂ€rdigare Ă€n att man har hittat nĂ„n. Men det Ă€r ju egentligen samma sak.
â NĂ€r det gĂ€ller "upprĂ€tta en anmĂ€lan" sĂ„ tror jag att det Ă€r frĂ„n lagtexten, faktiskt. Att det stĂ„r att man ska upprĂ€tta en anmĂ€lan. Men dĂ€r försökte jag nog sĂ€ga att vi hade pĂ„börjat en utredning i stĂ€llet, om vi nu hade det. En brottsutredning. Det tyckte jag var mycket bĂ€ttre.
Att en anmÀlan om nÄgonting skrivits betyder dock inte att en utredning Àr inledd, betonar Thomas Agnevik. I mÄnga fall Àr det ren administration för att redovisa nÄgonting man gjort som polis. Exempelvis skrivs anmÀlningar om trafikolyckor som polisen varit pÄ Àven om det inte finns nÄgon brottsmisstanke mot nÄgon inblandad och dÀrmed inte nÄgon anledning att utreda.
En polis avrapporterar pÄ polisstationen och tar lagboken till hjÀlp.
VAKEN OCH TALBAR
Det hÀnder (tyvÀrr) ofta att personer kommer till skada, bÄde i samband med brottslighet och i olyckor av olika slag. PÄ blÄljussprÄk brukar det heta att skadorna Àr "livshotande", eller sÄ Àr lÀget "allvarligt men stabilt". Att en person Àr "vaken och talbar" Àr ocksÄ nÄgot man ofta hör eller lÀser.
Hur ska man förstÄ de hÀr begreppen?
â Ja... jag har ju alltid försökt anvĂ€nda de hĂ€r begreppen för att vara sĂ„ begriplig som möjligt. Om jag fĂ„r uppgifter om att den och den visar svaga livstecken, det kan man ju uppfatta i radiotrafiken eller se i hĂ€ndelserapporten, sĂ„ förstĂ„r man ju att det Ă€r allvarligt. Det mĂ„ste ju inte vara livshotande, men helt klart allvarligt.
En allvarlig skada som inte Àr livshotande, vad skulle det kunna vara?
â Det skulle kunna vara en rejĂ€l sĂ„rskada. En knivskĂ€rning i baken, kanske. Ett ordentligt jack. Det Ă€r ganska allvarligt och blöder ordentligt. Att nĂ„gon sticker in nĂ„got i kroppen pĂ„ nĂ„gon annan Ă€r allvarligt i min vĂ€rld, men det blir ocksĂ„ en liten lek med ord.
"Vaken och talbar" Àr ett begrepp som man lockas att tolka positivt. Exempelvis i sammanhanget pÄkörd cyklist. Cyklisten fördes till sjukhus i ambulans, men ska ha varit vaken och talbar. DÄ lÄter det som att det ÀndÄ Àr rÀtt okej. Kanske lindriga skador. Samtidigt gÄr det ju att vara vaken och talbar och ÀndÄ ha rejÀla sÄrskador och ett brutet lÄrben.
Skulle du sÀga att "vaken och talbar" ska tolkas positivt?
â Ja, det tycker jag. DĂ„ Ă€r man i alla fall inte medvetslös. Och för polisen innebĂ€r det att man kan prata med personen direkt.
En ambulans transporterar ivÀg en patient. Kanske Àr patienten vaken och talbar.
HA EN RELATION
Man hör ofta om att offer och gÀrningsperson "har en relation". NÀr har man egentligen det? RÀcker det att man Àr FacebookvÀnner för att man ska ha en relation, eller behöver man ha ett kÀrleksförhÄllande?
Jag har nog nĂ€stan alltid tolkat det som ett förhĂ„llande, en kĂ€rleksrelation eller en sexuell relation. Ăr det rĂ€tt?
â Delvis rĂ€tt, skulle jag sĂ€ga. Men jag har nog anvĂ€nt begreppet lite mer utvidgat. Typ om arbetskamrater och slĂ€ktrelationer i allmĂ€nhet.
â Om tvĂ„ har rykt ihop pĂ„ en arbetsplats och den ena har misshandlat den andra sĂ„ skulle jag nog kunna ha sagt att de hade en relation, eller ytlig relation eller nĂ„nting sĂ„nt. Och egentligen tycker ju jag att du och jag ocksĂ„ har en relation, men om du slog mig pĂ„ kĂ€ften skulle jag nog inte sĂ€ga det pĂ„ det sĂ€ttet, ha ha.
Men det beror ocksÄ pÄ kontext, enligt Thomas Agnevik. TvÄ personer som gick grundskolan ihop för 30 Är sedan har nödvÀndigtvis inte nÄgon relation till varandra i dag mer Àn att de kanske Àr FacebookvÀnner. Men om den ene pucklar pÄ den andre under en Äterföreningsfest för nian har de plötsligt en vÀldigt tydlig relation.
â Det förklarar ju varför de var pĂ„ samma stĂ€lle samtidigt.
Att ha en relation till varandra kan betyda olika saker och beror Àven pÄ kontexten.
UTREDNINGSTEKNISKA SKĂL
NÀr polis eller för all del Äklagare inte vill prata med media om nÄnting brukar de hÀnvisa till "utredningstekniska skÀl". Vi journalister brukar köpa det, för Àven om vi vill veta allt fattar vi att utredningen kan ta skada om vissa detaljer blir kÀnda. Men vad betyder sjÀlva begreppet?
â AlltsĂ„, det man menar Ă€r förundersökningssekretessen. NĂ„t annat lagrum för att hĂ„lla saker och ting hemliga finns egentligen inte, utan det Ă€r förundersökningssekretessen som reglerar det.
â Den som inte har lĂ€st pĂ„ ordentligt brukar sĂ€ga att dĂ„ finns det risk för att förundersökningen "förstörs". Men det Ă€r inte sĂ„ det stĂ„r i lagtexten, utan dĂ€r stĂ„r det att förundersökningen kan "pĂ„verkas". Det betyder att en person bĂ„de kan bli starkare misstĂ€nkt om man pratar bredvid mun, men ocksĂ„ att misstankarna försvagas. Men bĂ„da alternativen Ă€r lika illa, en förundersökning ska göras med sĂ„ lite pĂ„verkan som möjligt sĂ„ att man kommer sĂ„ nĂ€ra sanningen som möjligt. Oavsett om det leder till att nĂ„gon blir frikĂ€nd, eller nĂ„gon blir dömd. Det Ă€r sanningen som ska fram.
Man vill skydda förundersökningen, alltsÄ?
â Ja.
Du, det var 10 punkter det dÀr. Men jag har en liten bubblare ocksÄ!
â Jaha?
Det hÀr var nÄt vi hörde frÄn ett vakthavande befÀl sÄ sent som hÀrom natten.
â Okej...
Han pĂ„stod att det jobbades "brett och förutsĂ€ttningslöst". Ăr det egentligen inte en omskrivning för att man inte har en susning?
â Ha ha, det Ă€r nog ingen dum översĂ€ttning. SĂ„ kan man sĂ€ga. Man genomför rutinmĂ€ssiga kontroller i register och har lite allmĂ€n spaning. Alla som Ă€r ute och jobbar kĂ€nner till vad som hĂ€nt och Ă€r det sĂ„ att de ser en vit skĂ„pbil eller röd BMW eller nĂ„t sĂ„nt dĂ€r sĂ„ kollar de om det kan vara av intresse för utredningen.
Thomas Agnevik har dock inga problem med sjÀlva begreppet. TvÀrtom Àr det precis sÄ polisarbetet ska utföras, berÀttar han. Polisen ska alltid arbeta "brett och förutsÀttningslöst".
â Enligt rĂ€ttegĂ„ngsbalken ska varje förundersökning bedrivas brett och förutsĂ€ttningslöst. Det Ă€r direkt fel att bara inrikta sig pĂ„ att det Ă€r just den hĂ€r personen som vi misstĂ€nker och att det inte kan vara nĂ„n annan, dĂ„ begĂ„r man ett grovt brott mot rĂ€ttegĂ„ngsbalken.
Man ska inte tidigt snöa in pÄ ett enda spÄr?
â Nej, man ska hela tiden vara beredd pĂ„ att höra vittnen, ta reda pĂ„ spĂ„r och göra alla Ă„tgĂ€rder oavsett vad det fĂ„r för konsekvenser för de misstankar som man fĂ„tt initialt. Det hör man ju ibland, nĂ€r polisen fĂ„r kritik. "De verkar ha bestĂ€mt sig för att det var sĂ„ hĂ€r och sĂ„ hĂ€r", kan de sĂ€ga. Och det kan vara berĂ€ttigad kritik. För det stĂ„r uttryckligen i rĂ€ttegĂ„ngsbalken att man Ă€r skyldig att fĂ€sta lika mycket avseende vid sĂ„dant som talar emot de misstankar man fĂ„tt, som det som talar för dem.
Det gÄr att skoja om "brett och förutsÀttningslöst" men det Àr faktiskt sÄ alla polisutredningar ska bedrivas, berÀttar Thomas Agnevik. HÀr fotograferad kort innan han slutade sin lÄnga tjÀnstgöring som polis 2022.