De länen ingår tillsammans i den sydöstra sjukvårdsregionen. Sammanlagt utfördes tio organdonationer i de tre länen år 2014 och i den storleksordningen har antalet legat det senaste decenniet. Förra året hade antalet ökat till 14. Även antalet påringningar till transplantationscentrum ökade under samma period från 15 till 34 stycken. Det vill säga när en möjlig donator har uppmärksammats, men donation av olika skäl inte har blivit av.
– Vi hoppas att det här inte är en tillfällig trend. Vi tror att ökningen beror på våra insatser med mycket information till allmänheten och till personal inom sjukvården. Vi har också utbildat fyra sjuksköterskor till donationsspecialister så att de kan kallas in när det behövs, säger Annika Kellmann, donationsansvarig sjuksköterska i sydöstra sjukvårdsregionen.
Enligt den årliga rapporten över organ- och vävnadsdonatorer i Sverige fortsätter antalet donatorer att öka. Under 2017 var det 188 avlidna personer som blev faktiska donatorer genom att ett eller flera organ togs tillvara och transplanterades. Det är det högsta antalet hittills. Ökningen i den sydöstra sjukvårdsregionen – från tio till 14 under förra året – kan tyckas blygsam. Men det är mycket som krävs för att organ ska kunna doneras från en avliden person. Totalt dör cirka 90 000 personer varje år i Sverige. Men i genomsnitt är det bara några hundra av dessa som avlider under sådana omständigheter att de skulle kunna donera organ.
– Det handlar om personer med svår, nytillkommen hjärnskada som legat i respirator och avlidit på en intensivvårdsavdelning. Blodcirkulationen måste vara i gång i organet. Annars dör cellerna, förklarar Annika Kellmann.
Därför är det viktigt att den avlidna patientens vilja är klar från början.
– Annars blir det något som anhöriga ska ta ställning till. Personer som kanske befinner sig i ett chocktillstånd och har svårt att fatta beslut.
Behovet av donationer är stort. Fler än någonsin väntar på ett nytt organ, enligt Socialstyrelsen. Det finns möjlighet att bli en levande donator, genom att man exempelvis efter noggranna utredningar skänker sin ena njure till någon. Även äldre människor kan bli donatorer, organen kan vara ganska livskraftiga.
– En avliden 85-åring kan ha njurar och lever som fungerar. Och handlar det om att ge till en yngre person som annars inte skulle klara sig så kan ett organ från en äldre patient vara ett fullgott alternativ.
Många tror att äldre människors organ har påverkats av mediciner och dåliga levnadsvanor. Men så behöver inte vara fallet.
– Nej, faktum är att en lever kan bli upp till 140 år gammal, om den får leva vidare i någon annans kropp, säger Annika Kellmann.
Om man funderar kring att donera organ, vilka frågor ska man ställa sig?– Man kan försöka att sätta sig in i hur man själv vill ha det. Skulle man vilja ha ett organ av någon annan för att kunna leva vidare, eller slippa att gå på dialys? Eller så kan man tänka på sina anhöriga, och ta ställning så att de slipper göra det. Det är viktigt att tala om hur man vill ha det för sina anhöriga, säger Annika Kellmann.
Veckan som gick var den så kallade "Donationsveckan". Då hölls extra informationskampanjer utanför sjukhus och ute bland allmänheten. Under lördagen stod representanter från sjukvården och informerade i Linköpings centrum.
