Det är inte så att man tycker sig kommit till vägs ände när det gäller kampen för Stångådalsbanan, även om motgångarna varit många och bakslagen tunga genom åren. Nu senast den stora trafikplanen där det inte blev en krona till Stångådalsbanans upprustning. Det är de sju kommunerna längs banan som gemensamt drivit Infrastrukturkansliet, som varit placerat i Hultsfred. En strategisk plats på banan. I stället kommer ansvaret för järnvägens utveckling att överlåtas på den nya regionkommunen som bildas vid årsskiftet.

Regionkommunen kommer att få en särskild avdelning för just kollektivtrafik, med både landstingsråd och oppositionsråd i spetsen. Så en del av ansvaret för banans utveckling stannar i Hultsfreds kommun, eftersom Anders Andersson utsetts till vice ordförande i kollektivtrafiknämnden.

– Jag hoppas och tror att infrastrukturkansliets arbete inte ska rinna ut i sanden nu, säger kanslichefen Micael Leijonhud.

– Under första kvartalet nästa år ska jag träffa den nya nämnden och överlämna frågan.

Bland det som överlämnas blir då förslaget om att kommunerna längs banan ska gå ihop och köpa järnvägen, genom ett eget bolag.

– Det har visat sig att gängse metoder att få loss pengar till banans upprustning inte fungerar. Då måste vi försöka med andra sätt. Vi har stött på mycket ointresse.

Arbetet på Infrastrukturkansliet är alltså framme vid slutstationen. Nu är det dags för Michael Leijonhud att växla in på nya spår.

– Jag kommer att jobba med Tekniksprånget, att stärka företagens konkurrenskraft i regionen genom utbildningar, nya tekniklösningar, digitalisering och så vidare. Saker som 3D-konstruktion, säger Michael Leijonhud.

Navet i det är arbetet är naturligtvis Makerspace och satsningen på metallprintern som jobbar för fullt.

– Vi ska göra Hultsfred till en nod i Tekniksprånget. Vi har ett brett kontaktnät redan med allt från universitet till professorer. Och under nästa år ska vi också börja med forskning.

Forskningen handlar om att hitta rätt efterbehandling för metallprintade detaljer. Fast på en punkt har det nya och det gamla jobbet en beröringspunkt. En viktig del i det nya jobbet blir att säkerställa företagens behov av kompetens. Och där är järnvägens betydelse för pendlingsmöjligheter viktig, menar han.