Ministern: Inte alltid bÀst att vara bÀst i klassen

Sveriges ledartröja i det globala klimatarbetet har krympt pĂ„ grund av höjda utslĂ€pp pĂ„ hemmaplan. Det menar kritiker som varnar för raserat förtroende. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) hĂ„ller inte med. –Det Ă€r inte alltid bĂ€st att vara bĂ€st i klassen först.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) pÄ COP27 i Sharm el-Sheikh.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) pÄ COP27 i Sharm el-Sheikh.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Klimat2022-11-16 06:38

Sveriges yngsta minister nÄgonsin har landat i Egypten för att knappt en mÄnad in pÄ nya jobbet delta i sitt första FN-toppmöte om klimatet. Men om rubrikerna om Romina Pourmokhtari till en början frÀmst handlade om hennes Älder (26) skiftade fokus snabbt mot omsvÀngningen i regeringens miljö- och klimatpolitik.

– Det Ă€r viktigt att vi ökar trycket och höjer ambitionerna i alla lĂ€nder, vĂ€rlden över, liksom i Sverige, sĂ€ger Pourmokhtari pĂ„ COP27 om behovet av tempo i omstĂ€llningen.

Ökade utslĂ€pp

Uttalandet stÄr i skarp kontrast till det som stÄr i budgeten: De svenska utslÀppen kommer att öka i nÀrtid, frÀmst pÄ grund av sÀnkningen av reduktionsplikten till EU:s miniminivÄ. Med nuvarande politik kommer inget av klimatmÄlen till 2030 att nÄs.

Samtidigt pĂ„minner vetenskapen allt mer högljutt om vikten av att de globala utslĂ€ppen halveras till 2030 – för att begrĂ€nsa uppvĂ€rmningen till 1,5 grader och undvika de mest förödande effekterna av klimatförĂ€ndringarna.

TT: Och dÄ ökar Sverige utslÀppen, hur gÄr det ihop?

– Det Ă€r jĂ€ttejobbigt att behöva göra det, sĂ€ger Pourmokhtari.

– SjĂ€lvklart hade man inte velat sitta i ett lĂ€ge dĂ€r man exempelvis behöver hantera reduktionsplikten, det Ă€r ett vĂ€ldigt bra sĂ€tt att snabbt fĂ„ till fossilfritt brĂ€nsle. Men att Sverige ensamt ska gĂ„ fram med den högsta reduktionsplikten i EU nĂ€r vi ser det ekonomiska lĂ€ge som svenska hushĂ„ll stĂ„r inför, det gĂ„r inte ihop.

"HÄllbar över tid"

Att miljödepartementet avvecklas som sjÀlvstÀndigt departement och att den totala miljöbudgeten bantas med 4 miljarder Àr andra beslut som vÀckt kritik. Ministern hÄller dock fast vid att klimatpolitiken Àr "stark och ambitiös", men framhÄller ocksÄ att den har fÄtt lov att anpassas till omvÀrldslÀget.

– Jag skulle inte sĂ€ga att vi har fattat massa beslut som gĂ„r i fel riktning utan vi har sett till det lĂ„ngsiktiga perspektivet och det största behovet. Samtidigt förhĂ„ller vi oss till verkligheten dĂ€r kriget i Ukraina har drivit upp drivmedelspriserna och gjort det ohĂ„llbart för svenska hushĂ„ll att fĂ„ ihop sin ekonomi, sĂ€ger hon.

– En hĂ„llbar klimatpolitik leder inte bara till hĂ„llbarhet utan Ă€r hĂ„llbar över tid. DĂ„ Ă€r det inte alltid bĂ€st att vara bĂ€st i klassen först, exempelvis med reduktionsplikten. Det Ă€r att ta ansvar för hur klimatpolitiken ska bedrivas, sĂ„ att den inte drabbar mĂ€nniskor pĂ„ ett sĂ€tt som gör att de kanske Ă€r kritiska till vad som hĂ€nder inom omstĂ€llningen.

Regeringen "arbetar jĂ€ttehĂ„rt" med att lĂ€gga fram politik som ska göra att Sverige ska nĂ„ klimatmĂ„len – som Ă€ven till 2030 ligger fast, enligt ministern.

– Men absolut, jag har ett tufft lĂ€ge och svĂ„ra utgĂ„ngspunkter för att lyckas med det som vi ska nĂ„.

Elektrifiering lyfts fram som en viktig lösning men svaren pÄ frÄgorna om vilka konkreta ÄtgÀrder som ska tÀppa till gapet mellan mÄl och utslÀpp tycks dröja till nÀsta Är dÄ klimathandlingsplanen presenteras.

EU "superstarkt"

Ökade utslĂ€pp pĂ„verkar inte Sveriges trovĂ€rdighet internationellt, anser Pourmokhtari.

– EU Ă€r fortsatt superstarkt i det globala ledarskapet och Sverige hĂ„ller sig till EU men har ocksĂ„ ytterligare nationella mĂ„l vi arbetar mot. Det finns absolut en diskussion kring de svĂ„righeter som EU-lĂ€nderna stĂ„r inför, och kortsiktiga hanteringar av lĂ€get just nu, men lĂ„ngsiktigt arbetar man snabbare Ă€n tidigare.

Men om klimatpolitiken som regeringen driver nu ligger fast under lÀngre tid kommer det att pÄverka Sveriges anseende i det globala klimatarbetet negativt, menar Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings universitet.

– Framförallt tror jag att den krympta bistĂ„ndsbudgeten kan pĂ„verka vĂ„r position i de hĂ€r förhandlingarna, sĂ€ger han.

– Vi har haft högt förtroende genom att vara ett progressivt land som har satsat hyfsat nya och additionella pengar pĂ„ bistĂ„nd och klimatrelaterat bistĂ„nd och det kan vi inte lĂ€ngre argumentera för att vi gör. Det kommer att vara utmanande.

"Bekymrade"

Att regeringen sÄ tydligt skriver i sin budget att utslÀppen ökar skickar en dÄlig signal till resten av vÀrlden, enligt Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén.

– Vi trĂ€ffar hela tiden personer och organisationer som Ă€r bekymrade, oroliga och som konstaterar att Sverige inte lĂ€ngre Ă€r det goda exempel som vi har varit. Man ska komma ihĂ„g att det tar lĂ„ng tid att bygga förtroende men det gĂ„r pĂ„ nĂ„gra sekunder att rasera det.

TT: Är det viktigt för Sverige att vara en förebild?

– Sverige har varit ett föredöme pĂ„ mĂ„nga omrĂ„den inom klimat och miljö samtidigt som vi har hög vĂ€lfĂ€rd. Att se att det gĂ„r att kombinera en offensiv klimat- och miljöpolitik med att skapa goda förutsĂ€ttningar för företag och dem som lever i landet tror jag Ă€r jĂ€tteviktigt för lĂ€nder som Kina och Indien, sĂ€ger LexĂ©n.

– Att Sverige nu deklarerar att vi kommer att öka vĂ„ra utslĂ€pp och inte berĂ€ttar hur mĂ„let till 2030 ska nĂ„s blir en trovĂ€rdighetsfrĂ„ga som i alla fall inte hjĂ€lper Sverige att driva pĂ„ för tuffare Ă„tgĂ€rder.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) talar pÄ COP27.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) talar pÄ COP27.
Fakta: Sveriges klimatmÄl och klimatpolitiska ramverk

2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk som bestÄr av en klimatlag, klimatmÄl och ett klimatpolitiskt rÄd. Det klimatpolitiska ramverket Àr en nyckelkomponent i Sveriges anstrÀngningar att leva upp till Parisavtalet och antogs med bred majoritet i riksdagen.

Klimatlagen lÀgger ett ansvar pÄ nuvarande och framtida regeringar att föra en politik som utgÄr frÄn klimatmÄlen och regelbundet rapportera om utvecklingen. En utgÄngspunkt Àr att klimatpolitiska och budgetpolitiska mÄl ska ges förutsÀttningar att samverka med varandra.

Sveriges lÄngsiktiga klimatmÄl Àr noll nettoutslÀpp av vÀxthusgaser 2045 och dÀrefter negativa utslÀpp. UtslÀppen frÄn inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jÀmfört med 2010. EtappmÄlen mot det lÄngsiktiga mÄlet innebÀr ocksÄ att utslÀppen 2030 bör vara 63 procent lÀgre Àn utslÀppen 1990.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!