Fyrfackskärlens volym är ännu inte fastställd, men det är stora kärl vi pratar om. Att bestämma volymen och distribuera kommer att kräva mycket arbete. "Detta är kommunens största utmaning", säger kommunens VA-chef Håkan Eng.
Håkan Eng ler. Men det är lugnet före stormen. Arbetet med att införa fastighetsnära insamling görs inte i en handvändning.
Från 1 januari 2027 är det krav på fastighetsnära insamling, ett beslut som förra regeringen fattade. I december 2026 räknar Håkan Eng med att processen ska vara igång.
Fyrfackssystemet innebär att villa- och fritidshusägare kan sortera sitt avfall (matavfall, restavfall, tidningar och förpackningar) i två kärl på sin tomt. Kärlen är uppdelade i fyra fack vardera. Systemet innehåller alltså åtta olika sorters fack för avfall. Håkan Eng betonar att det är ett stort projekt som kräver mycket arbete, främst gällande distribution och skifte av system.
–Tyvärr åker en del återvinningsbart material med i restavfallet idag, säger han.
Fyrfackskärlen är stora, betydligt större än Kindabornas nuvarande.
Kanske kommer kindaborna att få sortera sitt avfall i liknande soptunnor. Bilden är tagen i ett annat sammanhang.
Några planer på att genomföra fastighetsnära insamling innan förra regeringen tog beslutet har Kinda kommun inte haft.
– Det finns kommuner där detta genomförts. Där har man sett att det bidrar till återvinning utöver det som lämnas på återvinningsstationer.
Varför har frågan inte drivits i Kinda tidigare?
– Vi har haft rätt mycket lättillgängliga återvinningsstationer. Det har fungerat. Det har inte heller funnits önskemål om fyrfackskärl.
När fastighetsnära insamling införts kommer en del återvinningsstationer där skrymmande förpackningar kan sorteras att finnas kvar i kommunen. Miljöfarligt avfall får tas till Adlerskog eller motsvarande avfallsanläggning. Mediciner lämnas in på apotek.
– Vi räknar med att börja upphandla kärl och entreprenörer i början på 2024. Det kräver framförhållning och vi har varit snabba med att få ett beslut i fullmäktige.
Håkan Eng menar att man kommer att informera kommunens medborgare på ett tidigt stadium. "Bara vi landar lite i kärlens utformning och vilken volym kärlen ska ha", säger Håkan Eng.
Vilka är fördelarna med fastighetsnära insamling?
– Man kommer närmre hemmen och får en högre återvinningsgrad. Mindre återvinningsbart går till förbränning.
Vilka är nackdelarna?
– Att fastighetsägaren måste ha någonstans att göra av kärlen. Det blir en stor förändring att gå från ett kärl till två.
Att bygga staket kring sina kärl kan kräva bygglov. Därför kan en dialog med plan- och byggavdelningen behövas.
Vad prislappen kommer att landa på kan Håkan Eng inte säga i dagsläget. Naturvårdsverket kommer att bidra med runt fyra miljoner kronor årligen.
– Det som kostar oss är att byta ut kärlen.