Mot slutet av 2020 framkommer att det uppstÄtt stora brÄk mellan förÀldrarna pÄ ett familjehem. SocialtjÀnsten lÄter dÄ pojken som Àr placerad dÀr bo hos sin morfar istÀllet. Men bara nÄgra veckor senare flyttar de tillbaka pojken igen. Om situationen i hemmet blivit bÀttre Àr det ingen som undersöker. Det finns i varje fall ingen dokumentation om det.
â Det som borde dokumenterats framförallt Ă€r den bedömning man gör kring de uppgifter som inkommer gĂ€llande familjehemmets interna relationer, och hur det kommer sig att vĂ„r bedömning uppenbart Ă€r att pojken kan kvarstanna i familjehemmet trots uppgifter av allvarlig karaktĂ€r, sĂ€ger Ărjan Eng, chef pĂ„ myndighetskontoret (tidigare Individ- och familjeomsorg), som utrett Ă€rendet.
â DĂ€r finner jag att vi har brustit.
Ă r 2021 gjorde Inspektionen för vĂ„rd och omsorg (Ivo) en tillsyn av kommunens verksamhet dĂ€r brister uppdagades. Ărjan Eng menar att myndighetskontoret efter den tillsynen vidtagit Ă„tgĂ€rder som ska förhindra att liknande saker hĂ€nder i framtiden. Det handlar bland annat om utbildning i handlĂ€ggning och dokumentation, och möten dĂ€r handlĂ€ggare gĂ„r igenom sina Ă€renden tillsammans med gruppchef.
Har man inte haft utbildningar och gÄtt igenom Àrenden ihop med chefer tidigare?
â Det förutsĂ€tter jag att man har, men nu nĂ€r Ivo-granskningen kom blev det mera allvar, att "sĂ„ hĂ€r fĂ„r det inte fortsĂ€tta", sĂ€ger Ărjan Eng, som haft sin tjĂ€nst sedan maj 2021.
Ărjan Eng har Ă€ven utrett ett fall dĂ€r en person enligt egen utsago ska ha blivit utsatt för sexuella övergrepp i sitt familjehem under sommaren 2022.
â Vi vet inte riktigt vad som har hĂ€nt, men det Ă€r inte vĂ„r sak att utreda, utan det jag tittade pĂ„ hĂ€r Ă€r om vi vidtaget de Ă„tgĂ€rder vi vĂ€ntas vidta nĂ€r uppgifter av sĂ„ hĂ€r kĂ€nslig karaktĂ€r kommer till vĂ„r kĂ€nnedom. Har vi kontaktat polis, flyttat pĂ„ ungdomen, erbjudit stöd, och dĂ€r konstaterar jag ganska fort att vi gjort alla de delarna, sĂ„ dĂ€r ser jag inte att vi har brustit.
Trots polisanmĂ€lan ser Ărjan Eng utifrĂ„n det hĂ€r fallet inte anledning att Ă€ndra nĂ„gra rutiner för hur familjehem vĂ€ljs ut.
Hur kan det ÀndÄ ha blivit sÄ hÀr dÄ, om det visar sig ha skett sexuella övergrepp pÄ familjehemmet?
â Ingen aning, det vet jag inte. Det Ă€r naturligtvis beklagligt nĂ€r sĂ„dant uppdagas men SocialtjĂ€nsten kan inte styra enskilda personers handlingar.
Den tredje lex Sarah-anmÀlan handlar om trygghetslarm inom Àldreomsorgen, dÀr man efter ett byte av larmoperatör haft ett felskrivet nummer i telefonlistan. Under larmkedjans gÄng har dÄ larm vid tre tillfÀllen hamnat hos en privatperson, innan det kopplats vidare till nÄgon inom hemtjÀnsten.
â De personerna som hade larmat fick hjĂ€lp inom angiven svarstid, sĂ„ det blev ingen konsekvens i form av att inte fĂ„ det stöd man blivit beviljad, sĂ€ger Johan Karlsson Lobos, verksamhetschef för Ă€ldreomsorgen inom Kinda kommun.
Han bekrÀftar att de Àldre vars larm hamnat hos en privatperson informerats om missen. Enligt honom har problemet ÄtgÀrdats genom att det felaktiga numret korrigerats och att man kontrollringt till alla nummer pÄ listan.
Nu i december ska vÄrd-och omsorgsnÀmndens arbetsutskott besluta om anmÀlningarna som rör fallen med de olika familjehemmen ska skickas vidare till Ivo. AnmÀlan om trygghetslarm har utskottet redan behandlat, och beslutat att inte skicka den vidare.