Regeringen meddelar nu att det blir ett ekonomiskt stöd till lantbrukarna som drabbas av torkan. Dock är det ännu oklart hur det nya stödet ska se ut.
Torkan som har dragit in över hela landet har ställt till, och kommer ställa till det för många lantbrukare. Nu meddelar regeringen att det kommer att komma ett ekonomiskt stöd till de drabbade lantbrukarna.
Hur stort det ekonomiska stödet är samt när det kommer att betalas ut är däremot inte fastställt.
– Vi kommer att ställa ekonomiska medel till förfogande och i första hand handlar det om bristen på foder. Vår bedömning i dag är att det här är en kris som bönderna inte kommer att klara av själva, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) i en intervju.
Buchts bedömmer att detaljerna i räddningspaketet kommer att vara klara i slutet av sommaren.
– Utformningen handlar mycket om hur läget utvecklas, säger Sven-Erik Bucht.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har tidigare flaggat för att det verkligen kommer behövas skjutas till pengar för att de många lantbrukarna ska klara sig i torkan.
– Ska bönderna överleva som företagare behövs insatser. De får högre kostnader, och måste redan nu få högre likviditet i företagen, sade Palle Borgström, förbundsordförande för LRF, i en tidigare intervju.
Tidningen besökte en av lantbrukarna i Kinda för att se hur detta mottags.
– Jag vet egentligen inte mer än du, då jag själv bara har läst texten. Jag antar att det kommer mer besked efter semestern. Fast detta är ju en av de åtgärder som även jag framfört till personer i mer ledande befattningar. Jag vill även se en lättare inport av spannmål nu när det krisar i Sverige. Det är också viktigt att regeringen stöttar spannmålsbönderna på slätten så de kan sälja sitt foder till oss, och här behövs det snabba beslut. Just nu säljer vissa odlare foderbalar för 2000 kronor per bal, mot ett normalpris på 300–400 kronor, berättar Lars-Rune Pettersson, lantbrukare söder om Kisa.
– Man blir ju såklart mer och mer fundersam på hur man ska lösa denna brist på foder för varje vecka som går. Min förstaskörd resulterade väl i 50 - 60 procent av ett normalår, så som för många andra här i trakterna. Den andraskörd som vi brukar slå är väl i stort sett obefintlig i år. Det är väl bara att hoppas att det snart kan komma regn på de strån som ännu så länge lever. Fast det vi då pratar om är en nederbörd på 150 till 200 millimeter. Problemet med denna ihållande torka är ju att rötterna redan har bränts upp, vilket gör att man kommer att få så om flera åkrar.
– Dagens fortsatta arbete innebär att ringa runt i jakten på bra foder. I våra skogsbygder är det en hel del mjölkproduktion och då går det verkligen åt bra foder. Då de flesta lantbrukarna står med samma problematik så knyts det flera viktiga nätverk där man samtalar och ger varandra tips. Vidare gäller det att ha bra kontakt med sin bank och hoppas att de har viljan att ställa upp när det blir så här.
– De fortsatta diskussionerna om att slakta ut djur skapar också bekymmer både i närtid och på sikt. Slakterierna har långa kötider, ingen vill köpa fler livkalvar och på sikt så sänker vi möjligheterna till en snabb återväxt ifall det blir mer gynnsamma förhållanden under nästa år. En stor minskning av antalet svenska nötdjur kommer släpa vidare under ett till två år innan vi kan få upp besättningarna igen, avslutar Lars-Rune Pettersson.
