Ulrika Cederberg berättar:
- De stora folkrörelserna hade etablerat sig och fackföreningsrörelsen växte sig starkare. Parallellt drevs frågan om allmän rösträtt. Det var viktigt att människor fick kunskaper och kunde formulera ideal, vid sidan av vad de fått lära sig i folkskolan.
1910 bildas Skådebanan
- Till att börja med var det bara teater vi förmedlade. Skådebanan hade ett nära samarbete med Operan och Dramaten i Stockholm och det gick busslaster dit från Östergötland och också till Skansen. Senare lades dans, musik och litteratur till i programmet.
Skådebanan är en länsuppdelad organisation, som ägs av fackföreningsrörelsen och studieförbunden. Riksteatern var tidigare en integrerad del, men blev självständig 1937, men med ett fortsatt nära samarbete.
- Staten bidrar med pengar via Kulturrådet och här i Östergötland får vi årliga bidrag från Norrköpings och Linköpings kommuner tillsammans med flera andra stora arbetsgivare.
Arbetsplatsombud
Sättet att nå ut till den arbetande befolkningen var i första hand genom de anslutna företagen och arbetsplatsombuden, som fördelade biljetter till kraftigt reducerade priser. Numera kan man man som medlem själv köpa sin biljett direkt i biljettkassan. Och man behöver inte heller vara ansluten via något företag, utan kan själv ansluta sig via en årlig avgift.
- Vi vill vara ett nav i kontakten mellan publik och kultur. Och vi hjälper de arrangörer som vill med deras biljettförsäljning här på kontoret.
Ulrika Cederberg lägger upp en solfjäder av aktuella kulturprogram på bordet. Här finns Riksteaterföreningarna Karil och Karin i Linköping respektive Norrköping, Teater Leo, Östgötateatern och Ung scen Öst tillsammans med Symfoniorkestrarna. Alla är samarbetspartners.
Entreprenör
Ulrika Cederbergs bakgrund verkar vara helt perfekt:
- Jag är ingen kulturvetare och har inte läst konsthistoria. Innan jag började här 2001, har jag försörjt mig som företagare; jag har drivit ett litet taxibolag och arbetet som massör, också det i eget företag. Min styrka är att se möjligheter. Jag tror inte att man kan få människor intresserade av teater genom att bara sätta in en annons; den når bara de redan frälsta. Skådebanans uppgift är att nå också de andra. Får man komma bakom scenen och kanske tala med en skådespelare , då tror jag också att man kan uppleva föreställningen på så många fler sätt. Det är viktigt att vidga sina vyer, det är det vi har kulturen till.
I Linköpings trädgårdsförening
I det lilla huset till vänster om entrén till Trädgårdsföreningen från Drottninggatan i Linköping, finns inte bara biljettkontor, utan också två små gallerier, ett som visar konst och ett för konsthantverk och slöjd. I konstgalleriet delar just nu två konstnärer på utrymmet, Eva Fornåå och Christina Olivecrona. På lördag 10/2 är det dags för leif. e. bohman att flytta in tillsammans med Martin Boman.
- Nio konstutställningar per år hinner vi med, så välkomna att titta, säger Ulrika Cederberg och tar plats för fotografering vid den mäktiga isbjörnsfällen, som just nu ingår i utställningen.