Rädda Barnen i förändring

Vi känner Rädda Barnen som en opinionsbildande organisation, med barnens bästa för ögonen. Lagen mot aga och Barnkonventionen som lag, är två exempel på förändringar, som stärker barns ställning.

Monica Grahn, ordförande i Norrköpings lokalförening och ordförande i distriktet för regon öst, ser både för- och nackdelar med det nya arbetssättet. Foto: Anders Lindkvist.

Monica Grahn, ordförande i Norrköpings lokalförening och ordförande i distriktet för regon öst, ser både för- och nackdelar med det nya arbetssättet. Foto: Anders Lindkvist.

Foto:

Östergötlands Län2018-01-26 14:00

Under många år har Rädda Barnen också gjort undersökningar av barnfattigdomen i svenska kommuner; ett memento för många att genomföra förbättringar för barnfamiljers sociala och ekonomiska situation.

Inte bara opinionsbildning

-Det som fick en avgörande betydelse för vår delvis ändrade inriktning, var den stora flyktingströmmen 2015. Det blev tydligt hur viktiga insatserna var från den ideella sektorn, som på bred front ställde upp när samhällets beredskap inte räckte till, säger Maria Netz och Magnus Toresand.

Båda är verksamhetsutvecklare, anställda vid regionkontoret i Norrköping. Nyligen höll de en informationsdag för de östgötska lokalföreningarna kring verksamhetsförändringarna.

Samverkande trender

Samtidigt som antalet medlemmar, i likhet med många andra ideella organisationer minskar, ökar antalet bidragsgivare, vilket bidrar till en professionalisering av verksamheten. Från att i första hand ha varit en opinionsbildare, där Rädda Barnen påpekat brister i samhället, tar man nu steget över till att praktiskt delta i samhällsbygget.

-Det här är en naturlig utveckling, som vi kallar 3.0. Magnus Toresand gör en kort historieskrivning:

-Verksamheten tog sin början redan 1919. Från 1970 kunde vi betecknas som en renodlad biståndsorganisation för att sedan bli tydlig som en barnrättsorganisation från 1989 och framåt och det är så många känner igen vår verksamhet idag. Vid Riksmötet 2016 beslutades om det vi nu kallar Rädda Barnen 3.0, "Den nya barnrättsorganisationen", som inte stannar vid att bara ställa krav på staten, utan genomför egna direkta insatser i samarbete med andra. Maria Netz fortsätter:

-Vi kan se hur det offentliga samhället nu ger upp. Skolor läggs ner och samhällsservice försvinner gradvis från utsatta områden. Många stadsdelar vädjar om stöd från det civila samhället.

Statliga medel

Länsstyrelserna har medel som kan sökas av ideella organisationer, bland annat så kallade "tia-pengar", tidiga insatser för asylsökande.

-Här har vi på riksnivå kunnat söka pengar, vilket gör att vi kan stärka våra regionkontor med personal, som i sin tur kan hjälpa lokalföreningarna i arbetet på den lokala nivån, säger Maria Netz.

Fler heltidsanställda

Över åren har antalet heltidsanställda på huvudkontor och regionkontor ökat. Man har allt mer gått ifrån tillfälliga projektanställningar, som varit beroende av kortsiktiga bidrag, till att teckna mer långsiktiga avtal, något som kommer att bli än mer vanligt i framtiden.

Det är främst tre områden man nu prioriterar: Barn i flyktingsituation, Barn i socioekonomiskt utsatta områden och Barn utsatta för våld.

Medlemsorganisation

Rädda Barnen är en medlemsstyrd organisation och verksamhetsinriktningen 3.0 är, som nämndes, beslutad vid det senaste riksmötet. Ingen gör heller hemlighet av att detta är en tydlig förändring av tidigare arbetssätt, vilket också är en av anledningarna till att Maria Netz och Magnus Toresand kallat till det välbesökta informationsmötet, med representanter från de flesta lokalföreningarna i Östergötland. Vad förändringen kan innebära i realiteten var frågan för dagen.

Maria Kjellgren, vice ordförande i Linköpings lokalförening resonerar så här:

-Det finns naturligtvis både för- och nackdelar. Risken för centralstyrning ligger nära till hands och att utrymmet för lokala initiativ därmed minskar, vilket kan gå ut över medlemsengagemanget.

Monica Grahn är ordförande i Norrköpings lokalförening och också distriktsordförande för region öst:

-Det är viktigt att fundera över verksamhetsutvecklarnas nya roll. Nu knyts de närmare lokalföreningarna och kan bistå med sin kompetens, vilket är bra, samtidigt som det finns en risk för tjänstemannadominans.

Nu påbörjas arbetet enligt de nya riktlinjerna

Maria Netz och Magnus Toresand sammanfattar den nya och delvis förändrade strategin så här:

-Rädda Barnens internationella arbete är väl känt och varumärket väcker respekt. Vårt arbete inom Sveriges gränser är däremot mindre känt, men med den nya verksamhetsinriktningen kan vi tydligare visa vad vi kan uträtta också som samhällsbyggare, med den stora erfarenhet vi samlat på oss.

Om två månader är det distriktsmöte och utrymme att diskutera vidare kring hur de nya tankarna ska integreras i verksamheten. Mycket står redan i överensstämmelse med vad som görs. Från år 2021 ska hela organisationen kunna mätas utifrån beteckningen 3.0.

Verksamhetsutvecklare Magnus Toresand och Maria Netz förklarar Rädda Barnens nya verksamhetsinriktning i Sverige. Foto: Anders Lindkvist
Verksamhetsutvecklare Magnus Toresand och Maria Netz förklarar Rädda Barnens nya verksamhetsinriktning i Sverige. Foto: Anders Lindkvist
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!