"Vi har fått beröm från kollegor och allmänhet"

Dokument Inifråns tv-reportage om centralisering av kirurgi har väckt starka reaktioner i Västervik. Inte minst som två av kirugerna som är i fokus jobbar på sjukhuset här.

I Dokument Inifrån fick TV-tittarna möta Västervikskirurgerna Mehmet Gözen och Magnus Fröstorp. De var oroliga för kirurgins framtid på Västerviks sjukhus.

I Dokument Inifrån fick TV-tittarna möta Västervikskirurgerna Mehmet Gözen och Magnus Fröstorp. De var oroliga för kirurgins framtid på Västerviks sjukhus.

Foto: Foto: Lars Granstrand/SVT

Västervik2018-05-11 18:00

– Vi har fått mycket beröm både från kollegor och allmänhet, säger kirurgen Magnus Fröstorp.

I två timslånga avsnitt har det som kallas för nivåstrukturering granskats. Vissa typer av operationer har samlats till färre ställen i landet. Syftet har varit att nå bättre operationsresultat – allt enligt tesen att ju fler operationer man utför ju säkrare blir man. Det har inneburit att vissa operationer inte längre utförs i Kalmar län – och i länet gjordes en omorganisation för två år sedan där Västervik förlorade två operationstyper, men istället fick annan kirurgisk verksamhet.

I programmet ifrågasätts grunderna för den utveckling som pågår i hela Sverige. Bland annat granskas de påståenden om dödlighet som kan kopplas till att operationer utförs av personal som inte utför operationen tillräckligt många gånger per år. Man pekar också på att specialiseringen lett till andra problem, som sämre tillgänglighet.

För två år sedan gick debattens vågor höga i Kalmar län. Magnus Fröstorp var aktiv i debatten, och ifrågasatte påståenden om högre dödlighet på mindre sjukhus.

– Jag kände inte igen mig i siffrorna, och presenterade resultaten för Västervik. Här fanns inga människoliv att hämta.

Den statistik som han visade upp visade att Västervik hade siffror som låg över rikssnittet, och på samma eller till och med något över den nivå som Kalmar låg. Hans argument var att smalnas ett sjukhus verksamhetsfält av så riskerar man att bli en mindre attraktiv arbetsgivare. Risken är att sjukhuset hamnar i en negativ spiral, och att det drabbar förmågan vid akut kirurgi.

– Jag tycker att vi har sett det på nära håll, i Eksjö, Värnamo och Oskarshamn.

Efter programmen har Magnus Fröstorp googlat för att se om diskussionen vaknat även bland makthavare högre upp i vårdhierarkierna. Regeringen och socialstyrelsen har varit pådrivande i utvecklingen.

– Det har varit väldigt tyst, men jag tycker att programmen måste få en uppföljning.

Johan Rosenqvist är hälso- och sjukvårdsdirektör i Kalmar län, vilket är högste ansvarige för sjukhusvården. Han har varit på tjänsten i ett år, och dessförinnan var han sjukhuschef på länssjukhuset i Kalmar.

– Jag var inte med i diskussionerna när besluten fattades för två år sedan, däremot var jag med i verkställandet.

Han konstaterar att landstingen är självbestämmande, men som han uppfattar det valde landstingen runt om i Sverige att följa de rekommendationer som kom ovanifrån när det gäller nivåstruktureringen. Enligt honom befinner man sig i en fas där man ska följa upp de beslut som fattades för två år sedan. Han kan därför inte uttala sig om vad nivåstruktureringen lett till för länet. Däremot säger han att det uppstod problem i samband med övergången. Han tar ett exempel från verksamhet som flyttades från länssjukhuset i Kalmar till Linköping. Där sade en duktig kirurg upp sig i Kalmar som en direkt följd av beslutet.

– Det fanns fall där patienter fick vänta väldigt länge på operation.

Samtidigt lägger han till att det handlade om enstaka fall, och att han upplevde att man i Linköping gjorde allt man kunde för att rätta till situationen.

Utmaningen enligt Johan Rosenqvist ligger i att se till att sjukhusen i Kalmar län är attraktiva nog att locka till sig duktiga kirurger även på lång sikt.

Om opinionen kring nivåstrukturering skulle svänga, skulle det gå att gå tillbaka till det gamla i Kalmar län innan beslutet från 2006?

– Det är en svår fråga, säger Magnus Fröstorp.

Å ena sidan utsågs Västerviks sjukhus till länscentrum för ”stenverksamhet” – som njursten och stenar i urinblåsan. Där investeras det bland annat i en stenkross på Västerviks sjukhus.

Å andra sidan finns möjligheterna att återuppta operationerna av ändtarmscancer, njurcancer och magsäckscancer på Västerviks sjukhus.

– Vi har inte gjort några sådana operationer på ett och ett halvt år, men kompetensen finns fortfarande kvar. Det handlar inte bara om kirurger, utan även övrig personal.

Finns kompetensen kvar om fem år?

– Nej.

Magnus Fröstorp lägger till att han inte är kategoriskt emot nivåstrukturering. Det har kommit initiativ till att operationer förs över till andra sjukhus från läkarna själva, när man sett att operationerna varit för få, eller där det funnits andra vinster med att centralisera.

– Vi opererar inte för vårt höga nöjes skull. Vi vill att det ska gå bra för patienterna.

Fotnot. I en tidigare artikel skrev vi att beslutet om nivåstrukturering i Kalmar län 2006 fattades i politisk enighet. SD röstade dock emot, och L deltog inte inte i beslutet.

Kritiken mot Roséns utredning

När kirurgi centraliserats runt om i Sverige så har man hänvisat till den statliga utredningen "Övning ger färdighet". I utredningen hänvisar man till statistiska körningar som pekar på att 500 människoliv skulle kunna sparas genom att operationer genomfördes av mer specialiserad och erfaren personal. I Dokument Inifrån kritiseras siffran på flera punkter:

* En del av siffran – 130 människoliv – bygger inte på statistik utan är en uppskattning. Utredaren menar att den siffran troligen är ännu högre, men att det inte finns statistik för att göra en bedömning.

* I siffran ingår ingrepp vid sjukvård som inte är kirurgi. Bland annat förlossningsvård.

* Man har inte tagit hänsyn till att vissa ingrepp görs i skeden där dödligheten är hög. Exempelvis vid palliativ vård – vård i livets slutskede.

* Ett och samma dödsfall kan dyka upp i flera fall i statistiken, beroende på att flera ingrepp gjorts under behandlingen. Det kan ha bidragit till en överdriven siffra.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!