En bit kvar till varannan damernas

Årets val blev inget kliv framåt när det gäller varannan damernas på valsedlarna. Tvärtom är andelen kvinnliga kandidater något lägre än valet 2014.

Andelen kvinnliga kandidater har sjunkit något i valsedlarna som väljare i Västerviks kommun kan välja mellan.

Andelen kvinnliga kandidater har sjunkit något i valsedlarna som väljare i Västerviks kommun kan välja mellan.

Foto: Ulrik Alvarsson

Västervik2018-07-23 06:00

1994 lanserade Socialdemokraterna begreppet varannan damernas som en målsättning i partiets nomineringsarbete. Hälften av kandidaterna på valsedeln skulle vara kvinnor. Även om andra partier inte använt samma devis så har många sedan dess arbetat för att öka andelen kvinnliga kandidater.

Nu tycks dock utvecklingen ha planat ut – åtminstone när vi går igenom de valsedlar som väljarna i Tjust kommer att kunna välja mellan på valdagen. Andelen kvinnliga kandidater på kommun-, landstings- och riksdagslistorna är 41 procent. Jämfört med 2014 så har andelen minskat med två procent.

Det är de två största partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, som ligger närmast 50/50-fördelning på alla tre valsedlarna.

För de mindre partierna är fördelningen mer ojämn. Andelen kvinnor kan vara hög på en valsedel, och lägre på en annan.

Sverigedemokraterna sticker ut som det parti som konsekvent har den lägsta kvinnorrepresentationen. Där rör det sig snarare om "var tredje damernas". Samtidigt har partiet gjort en upphämtning jämfört med valet 2014. Då hade man inte en enda kvinna vare sig på kommunvalsedeln eller landstingsvalsedeln.

Bo Karlsson, som toppar kommunvalsedeln, tycker att han ser att kvinnorna börjat hitta till partiet.

– Bilden av oss har varit att vi haft en väldigt hårdför politik, men vi har en politik även i mjuka frågor.

Socialisterna Välfärdspartiet kandiderar bara till Västerviks kommunfullmäktige. Även det partiet har en låg andel kvinnor. Partiets förstanamn Johannes Regell säger att det finns historiska orsaker.

– Partiets startades av ett gäng unga grabbar. Män drar med sig män.

Samtidigt värjer han sig mot att Socialisterna skulle vara ett grabbparti:

– Titta på vår fullmäktigegrupp! Av de tre ordinarie ledamöterna är två kvinnor.

Han säger att han inte vill att partiet ska ägna sig åt kvotering.

– Vi vill inte säga nej till manliga kandidater. Problemet är inte att för många män engagerar sig, utan för få kvinnor.

Regell tror framförallt på att det är genom kvinnliga förebilder och ledare som man locka fler kvinnor till partiet.

Ett parti som ligger lågt i andel kvinnor, och som backat sedan 2014 när det gäller kvinnorepresentation är Centerpartiet. Ingela Svensson, ordförande i Centerpartiets kommunkrets, säger att det finns flera förklaringar.

– Vi är ett litet parti jämfört med socialdemokraterna. Vi har inte lika många att välja på.

Hon säger att det blivit allt svårare att få ihop det politiska uppdraget med familje- och yrkesliv. Där tror hon att det kan vara extratufft för Centerpartiet där många medlemmar och sympatisörer driver egna rörelser. Då är det ännu svårare att komma ifrån för politiska möten.

Vad ska man göra åt det?

– Jag har ingen lösning. Ett första steg tror jag är att vi i politiken, i alla partier, funderar på om det är bra som det är, eller om vi måste göra något.

Hon tror att med ny teknik och nya arbetsformer skulle det kunna bli lättare för fler att ta politiska uppdrag.

Innebär lägre andel kvinnliga kandidater på valsedeln att det kommer att bli färre kvinnor i kommunfullmäktige? Nej, det är inte säkert. Några partier med lite lägre andel kvinnor på valsedeln har placerat flera kvinnor på valbar plats.

Vi gjorde ett test där vi förutsatte att partierna skulle få exakt samma antal mandat som i förra valet, och personrösterna inte skulle förändra ordningen mellan kandidaterna på partiets valsedlar. Då skulle det komma in något fler kvinnor i kommunfullmäktige 2018 än 2014.

Ingela Svensson (C) vill ha en diskussion om hur man kan få fler att vilja ta politiska uppdrag.
Ingela Svensson (C) vill ha en diskussion om hur man kan få fler att vilja ta politiska uppdrag.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!