Frågan kan låta teknisk och tråkig, men det är en fråga som engagerar inte minst företagare som är utsatta för konkurrens av kommunala bolag.
I korthet så kan kommunala bolag, till exempel Västerviks Bostads AB, låna till betydligt förmånligare låneräntor än sina privata konkurrenter, i och med att man har kommunen som ägare. Därför brukar svenska kommuner ta ut en borgensavgift av sina bolag för att konkurrensen inte ska snedvridas.
Frågan är bara hur hög avgiften ska vara? Tanken är inte att borgensavgiften ska vara ett sätt för kommunen att göra en smygbeskattning.
Kommuninvånaren Kenneth Lind har föreslagit att Västerviks kommun ska använda en modell för att beräkna avgiften som organisationen Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tagit fram.
– Borgensavgiften ska bara användas i konkurrensutsatt verksamhet, skriver Lind i sitt medborgarförslag.
Han menar att Västerviks borgensavgifter bidrar till att driva upp kostnaderna för de delar av den kommunala verksamheten som är belånad.
Lindhs förslag avslogs, men det blir ändå en utredning av avgifterna.
– Vi vill titta på hur andra kommuner gör. SKL:s modell är väldigt inriktad på bostadsbolag, säger kommundirektör Anders Björlin.
Resultatet ska presenteras under 2019. Conny Tyrberg (C) lägger till ytterligare en aspekt.
– En ändrad borgensavgift kan få ekonomiska konsekvenser för kommunen.