â OmrĂ„det i Södra Vi Ă€r nummer fyra pĂ„ vĂ„r lista över förorenande omrĂ„den. Vi har historiskt sett haft mĂ„nga stora projekt i Kalmar lĂ€n, sĂ€ger Anders Svensson, handlĂ€ggare för förorenade omrĂ„den pĂ„ lĂ€nsstyrelsen.
OmrÄdet i Södra Vi Àr ungefÀr 14 hektar och enligt huvudstudien frÄn 2013 finns det uppskattningsvis nio ton arsenik och nio ton PAH, polyaromatiska kolvÀten, ett Àmne som ökar risken för cancer, i marken.
Miljögifterna kommer frÄn impregnering av ledningsstolpar och jÀrnvÀgsslipers med bland annat kreosot som pÄgick i stort sett hela 1900-talet. Först i en mobil anlÀggning och senare i en fast industri.
Kreosot slutade att anvÀndas i slutet av 1990-talet. All impregnering och mellanlagring av behandlade stolpar upphörde helt 2011. I dag finns bara mer eller mindre övergivna byggnader och igenvuxna lagringsytor kvar pÄ industriomrÄdet.
Men marken Àr full av föroreningar som innebÀr risker för bÄde miljö och mÀnniskors hÀlsa. I första hand Àr det ytliga föroreningar som kan skada mÀnniskor som kommer i kontakt med förorenad sand.
Vid den gamla kassunen som i dag Ă€r inhĂ€gnad och tĂ€ckt med ett tĂ€lt har arsenikhalter pĂ„ 270 gĂ„nger högre Ă€n NaturvĂ„rdsverkets riktvĂ€rde för industrimark mĂ€tts upp pĂ„ tre meters djup. Ăven ytligt finns halter pĂ„ runt 50 gĂ„nger över grĂ€nsvĂ€rdet. Spridningen till grundvattnet sker lĂ„ngsamt, dĂ€rför befarar utredningarna att gifthalterna i grundvattnet riskerar att öka pĂ„ sikt.
Grannfastigheterna Àr frÀmst industrifastigheter eller före detta industrier. Det finns ocksÄ tvÄ privatfastigheter som grÀnsar till det förorenande omrÄdet.
Cirka en kilometer vÀster ut finns en stor kommunal grundvattentÀkt.
â Spridningen i grundvattnet Ă€r riktad mot nordost mot sjön Krön och hotar inte kommunens vattentĂ€kt i dagslĂ€get, sĂ€ger Anders Svensson.
Enligt ansvarsutredningen rinner ungefÀr Ätta kilo arsenik ut i Krön den via RockebÀcken varje Är.
Efter ett förelÀggande frÄn lÀnsstyrelsen genomförde AB Stab Suecia en huvudstudie som lÄg klar 2013. Den pekar pÄ ett flertal alternativ till ÄtgÀrder mot föroreningarna.
Det alternativ som nu Àr aktuellt berÀknas kosta drygt 72 miljoner kronor. Det ska delas mellan staten och AB Stab Suecia enligt ansvarsutredningen frÄn 2018. Totalt faller 54 procent pÄ staten och 46 procent pÄ företaget, som fÄr rÀkna sig till godo kostnader man redan lagt pÄ förberedande ÄtgÀrder som exempelvis huvudstudien.
â Vi har nog lagt uppĂ„t 15 miljoner hittills och det blir nĂ€rmare 20 till, sĂ„ det Ă€r vĂ€ldigt mycket pengar. Men vi vill inte bara dra dĂ€rifrĂ„n utan att ta vĂ„rt ansvar, det kĂ€nns vettigast sĂ„, och vi har satt av medel för det hĂ€r över tid, sĂ€ger Tommy Karlsson, koncern-vd för Rundvirke Poles i Ludvika, den koncern som Ă€ger AB Stab Suecia i Södra Vi.
SGU, Sveriges geologiska undersökning, har tagit pÄ sig att vara huvudman för första steget av ÄtgÀrderna. En bidragsansökan finns hos NaturvÄrdsverket och vÀntas beviljas inom kort. Förberedelserna planeras gÄ igÄng nÀsta Är och vara klara hösten 2022. Sen ska de konkreta ÄtgÀrderna med bland annat omfattande schaktning och sanering av jorden ske och enligt tidsplanen ska det vara klart 2024.
Vad tÀnker ni göra med omrÄdet sen?
â Vi fĂ„r vĂ€l se, det Ă€r inte sĂ„ hĂ„rt tryck efter industrimark i Södra Vi, för nĂ€rvarande, sĂ€ger Tommy Karlsson.
