Brytskadorna på garagedörren visar att Pernilla Rudolfsson haft objudna gäster på Mossebo Gästhem, igen.

– Man blir helt matt och tom. Vi hade inte haft inbrott en enda gång på 15 år. Nu har det hänt tre gånger bara sedan i våras.

Vid första tillfället, i april, fokuserade tjuvarna på pantflaskor. Ett tjugotal backar stals från ett förråd.

Artikelbild

| "I min värld är ju en plastdel från en Saab på brottsplatsen något som kan vara bevis".

– Inte mycket lönt att anmäla till försäkringsbolaget, men vi gjorde en polisanmälan förstås.

Fredagen den 13 juli var det dags igen. Någon hade försökt bryta upp dörren till köksingången, misslyckats med det, men klarat att skruva sönder låskolven.

– Inne i köket hade de tagit mängder av mat från frysen, öl och vin och även den här gången stal de tombackar med pantglas. Kassan hade de kollat, men där fanns inga pengar att ta.

Att uppskatta ett värde på det som stals då är svårt, säger Pernilla Rudolfsson, som inte fick nya matleveranser förrän efter flera dagar.

Artikelbild

| Maten försvann. Vid inbrottet i somras länsade tjuvarna frysen.

– Maten levereras inte snabbare bara för att jag haft tjuvar på besök. Det värsta är allt merjobb de ställer till med. Det försvann hemlagade hamburgare och massor av mat jag förberett och fryst in för att underlätta när det är högtryck under turistsäsongen. Att värdera råvarorna är en sak, men hur ska jag värdera all tid man lägger ner? Gäster som kommer hit och vill äta, men åker härifrån besvikna för att jag måste säga ”tyvärr, maten är slut för vi har haft inbrott”?

Vid det här inbrottet tror Pernilla Rudolfsson att tjuvarna blev skrämda.

Artikelbild

| En kvarglömd flaska stod utanför garagedörren.

– Jag hade boende på gästhemmet, och en av dem var uppe vid halvfyra-tiden på morgonen. Eftersom tjuvarna inte gått in i restaurangdelen, och inte brytt sig om ett skåp som stod låst, verkar det som de fått bråttom.

Det tredje och senaste inbrottet upptäcktes förra veckan.

Artikelbild

| Så här såg det ut när Pernilla Rudolfsson kom till garaget.

– Jag såg att någon försökt bryta upp källardörren, men inte lyckats. Då tog jag en sväng och kollade fönster och körde ner till garaget. Där hade de brutit sig in och rotat runt. Vad de eventuellt tagit med sig vet vi inte än, det är en himla röra.

Pernilla Rudolfsson säger att nu var hon säker på att polisen skulle vara intresserad av ett besök på brottsplatsen.

Artikelbild

| "Vårt läge gör att det inte precis åker förbi spontangäster. De som kommer hit gör det för att de vet att det är öppet."

– De hade lämnat en petflaska, som det ju borde finnas fingeravtryck på, utanför garagedörren och där låg också en plastdel från en Saab nu fanns det saker som kunde vara bevis. Polisen jag pratade med var trevlig och förstod min frustration, men nej. Plastdelen från bilen kunde tillhöra en gäst, fick jag veta. Men det är helt osannolikt, det var inga gäster som stod nere vid garaget och vårt läge gör att det knappast kommer förbi spontangäster. Kommer man hit gör man det för att man vet att det är öppet. Står det en skylt med ”Stängt” nere vid vägen kör man ju inte hit.

Inbrotten har naggat tryggheten i kanten. Pernilla Rudolfsson säger att hon känner obehag när hon åker ut till jobbet och inte vet vad hon ska möta.

– Det knyter sig i magen varje gång jag närmar mig Mossebo. Jag kan inte begära att de som bor här ute ska vara kontrollanter. Nu har det varit så tätt mellan inbrotten att jag nästan undrar om det är personligt.

Håkan Karlsson vid Polisen i Vimmerby har full förståelse för att Pernilla Rudolfsson känner som hon gör. Han förklarar att bristen på tekniker gör att det prioriteras hårt.

– Det handlar dels om den bedömning Malmö gör, dels om att vi inte längre har tillräckliga resurser för brottsplatsundersökningar. Vi har i stort sett ingen teknisk avdelning kvar, bara en aktiv brottsplatsundersökare som inte jobbar full tid i Västervik. Normalt sett skickar vi inte en vanlig polispatrull för att göra en teknisk undersökning av brottsplats.

Vad tycker du själv om det här?

– Vi äger inte ens förmågan. Samtidigt ska man komma ihåg att det ibland kan vara svårt för allmänheten att veta vad som kan bidra till teknisk bevisning.

För Pernilla Rudolfsson skulle dock ett besök från polisen göra skillnad.

– Jag skulle känna en annan trygghet om jag visste att polisen åtminstone ville offra en stund på att komma ut hit när jag haft inbrott, nu gör man inte ens det. Jag är väldigt besviken.