Skärpt lagstiftning kan stoppa naturkrisen

I Sverige finns tusentals djur och växter som riskerar att försvinna från vår natur. Lodjur, vitryggig hackspett och Östersjötumlare är alla exempel på arter som är hotade i Sverige. För att rädda dem och andra arter kräver Naturskyddsföreningen att regeringen genomför de delar i Artskyddsutredningen (SOU 2021:51) som kan bidra till att stoppa naturkrisen.

Debatt 31 oktober 2021 07:09
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Krisen för naturen är akut. Vi är beroende av friska, välfungerande ekosystem som skog och hav med en rik flora och fauna för vår överlevnad. Fungerande ekosystem med en rik biologisk mångfald skyddar mot katastrofer och bidrar till ett stabilt klimat. Från dem får vi ekosystemtjänster som pollinering av växter, vattenrening och kontroll av skadedjur. Förlusten av arter är också ett hot mot vår livsmedelsförsörjning och tillgång till mediciner.

Det finns över 2 200 arter i Sverige som är hotade av olika anledningar. Orsaken till att alla dessa växter, djur och svampar minskar i antal och ibland riskerar att försvinna är många. Intensivt brukande av mark- och vattenområden är den vanligaste orsaken i Sverige. Men även klimatförändringar, föroreningar, överfiske och ohållbar jakt bidrar till naturkrisen och förlusten av arter. 

För att vända den här utvecklingen måste lagstiftningen skärpas, tydliggöras och befintlig lag tillämpas på riktigt så att artskyddet fungerar fullt ut. Ett exempel på bristfällig tillämpning av reglerna är i skogsbruket, där skyddet av arter, livsmiljöer och värdefulla habitat har fått stå tillbaka till förmån för det intensiva skogsbruket med kalavverkningar. 

Regeringen har beställt en utredning om hur skyddet av våra arter kan förbättras, som lades fram i somras. Nu har vi lämnat in vårt remissvar till utredningen, som är en riktig tegelsten på drygt 1 700 sidor med omfattande förslag för att stärka artskyddet. Enligt Naturskyddsföreningen måste många av dessa förslag nu bli verklighet. De viktigaste är:  

Skydd av arter. Bra att ett grundskydd för sällsynta och hänsynskrävande arter som mosshumlan, saffranstickan och orkidéerna norna och knärot byggs upp.  

Förbud mot att döda och skada exemplar av fåglar och andra djur som är fridlysta enligt EU:s naturvårdsdirektiv. Bra med konkreta bestämmelser. 

Fridlysta arter. Gör en översyn av de nationellt fridlysta arterna.

Undvika oavsiktligt dödande av fridlysta djur. Det behövs tydligare bestämmelser som ska förhindra att djur som exempelvis tumlare fastnar i fisknät eller fladdermöss dödas av vindkraftverk.  

Förhindra artskyddsbrott. Inför förbud mot privata samlingar av fågelägg och regler som förenklar arbetet mot illegal handel av hotade djur. 

Ersättning till markägare. En ny form av biotopskydd för fridlysta arter och ersättning vid nekad dispens från fridlysningsbestämmelserna om ”inskränkningen utgör ett avsevärt försvårande av pågående markanvändning”, vilket innebär att markägare kan få ersättning när ett beslut om skydd av fridlysta arter tas. 

Även om utredningen innehåller en rad bra förslag har utredningen inte haft möjlighet att se över all lagstiftning som påverkar skyddade arter. En översyn av den lagstiftning som rör jakt, fiske, skog och byggande och hur de påverkar våra arter måste nu göras.  

Regeringen måste se till att förverkliga alla de viktiga förslag som utredningen tagit fram. Låt lodjuret, mosshumlan och apollofjärilen fortsätta få finnas. Bevara naturens rikedom för framtiden – det är en överlevnadsfråga för oss alla.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa