Barns psykiska ohälsa ska tas på allvar

BRIS och Rädda Barnen har nyligen kommit med var sin rapport som larmar om barns ökade psykiska ohälsa. BRIS noterar markanta ökningar av barns ångest och nedstämdhet på sina kontaktlinjer.

Kalmar län 5 maj 2021 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Rädda Barnen fokuserar på effekter av hedersrelaterat våld och förtryck. Ökade familjekonflikter, fysiskt och psykiskt våld samt ökad social kontroll och hedersproblematik är viktiga orsaker till allt fler barn och unga mår psykiskt dåligt. Politiska beslut, som restriktioner och distansundervisning, vilka införts med hänvisning till pandemin, har inte gjort saken bättre. Många berörda har svårt att fungera med distansundervisning.

Även den fysiska aktiviteten för många barn har minskat eller upphört. Att inte kunna röra sig fritt ökar stresstillstånd, beteendeproblematik och posttraumatiskt stressyndrom. Forskning visar att detta kan leda till depression och självmordsförsök. Familjekonflikterna har också ökat när föräldrar arbetar hemifrån eller förlorar sina arbeten. De ekonomiska svårigheterna och tristess på grund av inställda sport- och kulturevenemang kan leda till ökat våld i hemmet samt missbruk av spel, alkohol och droger. Om föräldrarna mår sämre, påverkar det alltid barnen negativt. Har man en svår situation hemma, i värsta fall med bråk och våld, blir det extra svårt att klara undervisning hemifrån.

 

De som redan har den jobbigaste hemsituationen blir ofta de som blir mest lidande när restriktionerna i samhället slår till och skolor stängs. En mindre känd effekt av distansundervisningen är att unga som lever under hedersförtryck inte längre har tillgång till den oas som skolan inneburit. I skolan har de ofta kunnat leva ett normalt socialt liv, men distansundervisningen har lett till ökad isolering samt ökat förtryck och kontroll. 

Hur hedersvåld och förtryck kommer till uttryck och hur allvarligt det påverkar barnens liv är svårt för utomstående att få inblick i. För att ana vidden av problematiken kan man till exempel, utöver Rädda Barnens rapport, läsa den aktuella boken ”Vem har sagt något om kärlek?” av Elaf Ali.

Om man inte tar krafttag nu, så riskerar vi att få en förlorad generation. Därför ställde vi Sverigedemokrater i april en interpellation i regionfullmäktige. Vi ville veta vad majoriteten i Region Kalmar län gör för att fånga upp barn med psykisk ohälsa och hur stödet ser ut för utsatta barn. Därtill ville vi att majoriteten svarar på hur samarbetet med kommunerna fungerar då det gäller den här gruppen barn. 

 

Svaret vi fick var inte uppmuntrade: inga särskilda åtgärder är på gång med anledning av den ökande psykiska ohälsan bland barn och unga under pandemin. Då det gäller samarbetet med kommunerna gavs bara ett allmänt hållet svar om hur organisationen ser ut, men inget konkret om vad som görs för barn med ökad psykisk ohälsa till följd av pandemin. Detta är ännu mer oroande, då det vi fått till oss är att det finns stora brister i samarbetet mellan regionen och kommunerna. 

Sverigedemokraterna satsar i vårt förslag till regionbudget 5 miljoner kronor extra på barn och ungas psykiska ohälsa. Dessa medel skulle kunna utöka antalet platser samt korta väntetiderna till första besök. Det skulle leda till att psykiatrin slipper hänvisa barn till vuxenavdelningar eller skicka dem till andra regioner. Barn som mår dåligt kan inte vänta på att pandemin ska ta slut. Sverigedemokraterna kommer att fortsätta att arbeta för konkreta åtgärder för att barn med psykisk ohälsa fångas upp och att de får det stöd som de verkligen behöver. 

Petra Gustafsson (SD), ledamot i regionfullmäktige
Martin Kirchberg (SD), Oppositionsråd

Ämnen du kan följa
Läs mer!
Debatt

Debatt: Låt oss rusta våra barn för livet

Insändare

Insändare: "Det måste finnas mer att göra åt mobbningen i skolan"

Debatt

Debatt: Lämna mobilen och paddan utanför sovrummet