Pandemin gyllene möjlighet att lära barn om skräp

Årets kampanj av Håll Sverige Rents Skräpplockardagar kan bli rekordstort.

Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige Rent, menar att skräpplockardagarna kan lära barn om hur de ska ta hand om sin natur.

Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige Rent, menar att skräpplockardagarna kan lära barn om hur de ska ta hand om sin natur.

Foto: Pressbild

Debatt2021-05-01 15:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Målet, att 900 000 barn och unga, åtminstone en gång ska plocka skräp under mars-maj, kan gå i uppfyllelse. Men då måste fler skolor se möjligheterna i det största coronasäkra evenemang som går av stapeln i år i Sverige. Ett evenemang som också kan förebygga psykisk ohälsa hos unga.

Pandemin har bidragit till att nästan alla större evenemang är inställda i år. Många elever vittnar om ökad psykisk ohälsa i takt med att allt fler inte umgås med klasskamrater, samtidigt som allt fler tillbringar mer och mer tid hemma. Detta påverkar både den psykiska och fysiska hälsan och är något vi måste ta på högsta allvar. 

Som ett av få coronasäkra evenemang finns Håll Sverige Rents kampanj Skräpplockardagarna. Dessa har under 15 år engagerat miljontals barn och går ut på att barn och unga åtminstone en gång under mars-maj ska plocka skräp. Inte för att städa utan för att lära sig om skräp, göra en kollektiv insats och på så sätt påverka beteenden så att vi förebygger att skräp hamnar i naturen.

Att gå på strövtåg i vackra naturområden och ständigt konstatera att där finns skräp förstör inte bara upplevelsen av att vistas i det gröna, skräp är också en direkt fara för djuren som lever där. Det som hamnar i naturen tar årtionden att bryta ner. I dag finns ingen omfattande statistik kring skräpet i naturen. Men mycket pekar på att den ökande naturturismen leder till att mer skräp hamnar där. I skräpmätningar som gjordes av Håll Sverige Rent och Svenska Turistföreningen på fyra olika vandringsleder 2020 var snusprillor det vanligaste skräpet med 40 procent. På andra plats kom plast, som var 20 procent av skräpet.

Det är inte bara i naturen som vi hittar skräp. I våra hav finns likaså enorma mängder. Mer än 150 miljoner ton plast beräknas flyta omkring i våra hav. Mängden plast ökar varje år med mellan 5 och 13 miljoner ton. Ungefär 80 procent av skräpet i havet beräknas komma från land.

Nedskräpning är ett problem som de som är barn i dag kommer att tvingas hantera som vuxna. Därför är det otroligt viktigt att så tidigt som möjligt lära barn att de kan göra skillnad. Skolor och föreningar som undervisar barn i hur de kan påverka till en mer skräpfri värld bidrar till kunskap och till beteendeförändringar. Något som är en viktig komponent för att vi ska kunna uppnå våra miljömål.

Årets Skräpplockardagar ser ut att gå mot rekord. Hittills har över 500 000 anmält intresse för att delta men det finns plats och behov för många fler. Skräpet i naturen måste bort och vi behöver engagera oss i våra unga och ge dem insikter och lärdomar de har stor nytta av i livet.

Skolor som inser vikten av att få ut barn och ungdomar på coronasäkra evenemang, och som samtidigt vill påverka deras beteenden och öka deras kunskapsnivå om skräp, gör därför klokt i att anmäla sig senast den 31 maj.

Sedan är det såklart inte enbart unga som behöver engagera sig i att plocka skräp i naturen. Alla är välkomna att anmäla sig, för skräp är ett problem som angår oss alla.