Debatt Varje vår ger sig hundratusentals barn i skolor och förskolor över hela Sverige ut för att plocka skräp. Bara i Kalmar län deltog 13 250 barn och unga i förra årets kampanj. Men det handlar inte om att barnen ska städa upp det skräp som vuxna slänger på gator och torg och i naturen. I stället syftar aktionen till att barnen ska lära sig om skräp, återvinning och hållbar utveckling.

En annan viktig aspekt är att visa barnen att vi vuxna tar deras engagemang på allvar. Över hela världen går nu barn och unga ut på gatorna för att protestera mot bristen på ansvarstagande i klimatfrågan. Att barn och unga engagerar sig i miljöfrågor är mycket hoppingivande.

Genom att synliggöra nedskräpningen och diskutera lösningar ger vi förskolor och skolor konkreta verktyg för att ta vara på ungas engagemang och omsätta det i undervisningen. Det är dagens barn och ungdomar som kommer att få brottas med de problem vi vuxna lämnar efter oss. Skräpplockningen ger möjlighet att diskutera lösningar, vilket ger barn och unga både framtidstro och handlingskraft.

Utvärderingar visar att skräpplockningen är en pedagogisk aktivitet som både barn och vuxna uppskattar. När Håll Sverige Rent frågade pedagoger som deltog i förra årets kampanj om vad den gav svarade nästan samtliga tillfrågade pedagoger att skräpplockningen leder till att barnen lär sig mer om nedskräpning. Över 93 procent ansåg att aktiviteten också ökade kunskaperna om återvinning.

För att nå visionen om ett samhälle där ingen skräpar ner behöver barn och unga lära sig om skräpets miljöpåverkan och hur vi tar hand om våra resurser på ett hållbart sätt. Vi vuxna måste också ta barn och ungas engagemang för miljöfrågor på allvar och skapa förutsättningar för en hållbar framtid. På så sätt kan vi se till att normen om att inte skräpa ner lever vidare – generation för generation.