Biblioteken en del av den svenska välfärden

Den senaste tiden har vår syn på biblioteksfrågor präglats av onyanserade rubriker, medvetna feltolkningar och hög ton. Vi som är vänner av källkritik, bildning och bibliotek låter oss dock inte luras. Låt oss därför gå till källan och pröva dessa rubriker mot de faktiska förslag om biblioteken som ligger på bordet.

Cirkusen i fråga handlar främst om ett tidigare lagt förslag om att tillsätta en statlig utredning. En utredning vars syfte är att se över om samtliga tjänster kopplade till biblioteken verkligen bör och kan erbjudas alla som befinner sig i landet. Detta resonemang grundar sig i att vi ser biblioteken som en del av vår gemensamt finansierade välfärd.

Aldrig förr har en intention om att tillsätta en statlig utredning fått så mycket uppmärksamhet, men det är bra att bibliotekens roll och syfte i samhället får ta plats. Det uppmuntrar vi. Samtidigt vill vi understryka och upplysa om ett par viktiga perspektiv som skuggats i den debatt som förts i både traditionella och sociala medier.

Många bibliotek erbjuder idag allt fler tjänster i den digitala utvecklingen och förväntas axla ett större ansvar i det offentliga rummet. Institutionen utmanas i sin roll. Det är i flera avseenden positivt att man gör portarna vida och dörrarna höga. Här finns satsningar att göra för att tillgängliggöra litteratur- och språkskatten för än fler människor – unga som gamla, i stad och land, för svenskar och invandrare. Vår ambition är att knyta ihop folkbiblioteken i Sverige och Norden och anslår närmare 100 miljoner för behovsprövade satsningar på detta och digitaliseringens område.

Vi ser biblioteken som en del av den svenska välfärden. Gemensamt finansierade via skattemedel. Sett i det ljuset är det fullt naturligt att förutsättningslöst se över vilka tjänster som kan och ska erbjudas alla som vistas i landet – och vilka som inte kan erbjudas alla. 

Den översynen ska inte innebära att den vardagliga tillgängligheten till biblioteken som offentliga rum minskas. Inte heller icke-medborgares tillgång till biblioteken så länge man är här på lagliga grunder. Bibliotekens fysiska rum är av hävd öppna och ska så vara. 

Biblioteken ska däremot kunna neka utländska medborgare som inte har rätt att vistas i landet vissa tjänster kopplade till personnummer – exempelvis boklån. Vilka tjänster och vid vilka tillfällen detta ska gälla bör som sagt en utredning se över. Genom ett större fokus på våra bibliotek kanske fler också blir vänner av källkritik och fortbildning. Medborgare såväl som icke-medborgare. Det är vår ambition.