Efterfråga återvunnet!

Länsborna är duktiga på att återvinna plast, glas, kartong och metaller, men företagen borde bli bättre på att använda återvunnet material i sin produktion, menar skribenten.

Länsborna är duktiga på att återvinna plast, glas, kartong och metaller, men företagen borde bli bättre på att använda återvunnet material i sin produktion, menar skribenten.

Foto: Erik Simander/TT

Debatt2019-07-09 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I dag finns stor medvetenhet om att vi måste sluta använda fossila bränslen för att möta klimathotet. Men samma medvetenhet behövs för alla resurser, inte bara de fossila. En bra start är att efterfråga återvunnet material – det kan både konsumenter och kommunala upphandlare i Kalmar län göra redan i dag.

Dagens linjära flöden där vi sakta men säkert tömmer jorden på resurser, omvandlar dem till produkter som används en kort tid och sedan slänger dem i soporna håller inte längre. Vi måste ställa om till ett cirkulärt samhälle, där vi återanvänder produkter och material om och om igen.

Under 2018 samlade hushållen i Kalmar län in 54 kilo plast, glas, kartong och metaller per invånare, och det allra mesta av detta återvanns för att bli nytt material. Jämfört med om jungfruligt material skulle använts innebar detta återvunna material att klimatpåverkan minskade med 8 600 ton koldioxid. Det är lika mycket som 4 800 vanliga bensinbilar släpper ut på ett år.

Hushållens engagemang för återvinning är nödvändigt och ger konkret klimatnytta. Men potentialen i hela samhället är mångdubbelt större.

En studie visar att bara en fjärdedel av materialvärdet för stål, aluminium, cement, plast och papper finns kvar efter en användning, trots att det mesta av materialet skulle kunna återvinnas igen med god kvalitet. I ekonomiska termer handlar det om 42 miljarder kronor som går förlorade varje år – ur klimatsynpunkt att vi släpper ut 4 miljoner ton koldioxid i onödan.

Det är uppenbart att det ligger i både samhällets och företagens intresse att utnyttja befintliga resurser mer effektivt. Men det krävs genomgripande förändringar av nuvarande konsumtionsmönster, regelverk och marknadsfunktioner för att det ska bli verklighet. Det behövs styrmedel som gör att produkter kan användas längre eller delas av fler och som gör att alla material kan återvinnas när de tjänat ut.

Innovationskraften finns bland svenska företag. Men för att våga investera i ny teknik eller nya affärsmodeller måste det finnas en tydlig efterfrågan på återvunnet material. Länsstyrelser, kommuner och företag kan spela en viktig roll genom att efterfråga återvunnet material i upphandlingar. Konsumenter kan trycka på genom att ställa frågor om produkter kan återanvändas eller återvinnas.

Hushållen i Kalmar län är bra på att återvinna, men hela samhället måste hjälpas åt. Som ett första steg kan kommunerna i Kalmar län sätta ambitiösa mål för upphandling av återvunnet material – då skapas både klimatnytta och förutsättningar för ett mer cirkulärt samhälle.