Klövviltförvaltning är framtiden

En klövviltsförvaltning som präglas av helhetssyn är viktig, anser Jägareförbundets ordförande i länet, Annika Brodin.

En klövviltsförvaltning som präglas av helhetssyn är viktig, anser Jägareförbundets ordförande i länet, Annika Brodin.

Foto: Patrick Pleul

Debatt2019-06-28 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Flera län i södra Sverige har påbörjat arbetet med att ta fram förvaltningsplaner för klövvilt i Länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer. Målet är att få välmående viltstammar i balans med sin livsmiljö och samhällets olika intressen.

Kalmar län är artrikt och viltstammarnas sammansättning har drastiskt förändrats de senaste decennierna. Därför är det viktigt att se utifrån en helhetsbild, när vi talar om lokalt mycket täta populationer av vissa klövviltsarter. Områden där det tidigare bara fanns älg och rådjur, finns idag även kronhjort, dovhjort och vildsvin.

Vi ser idag att älgen får klä skott för det mesta av viltskadorna i skogen. Självklart påverkar de andra klövviltsarterna fodertillgången och därför behöver vi mer kunskap om hur de olika arterna påverkar varandra och den livsmiljö de lever i. Det är helt avgörande för att uppnå en hållbar förvaltning av samtliga klövviltsarter, i balans med den naturliga fodertillgången.

Viltet är en angelägenhet för hela samhället, inte bara skogsägare, jordbrukare och jägare.

De allra flesta av oss i samhället vill se vilt i naturen, men det måste ske genom långsiktig, hållbar förvaltning och bygga på kunskap och fakta.

Därför måste vi jägare vara den drivande kraften för en övergång till klövviltsförvaltning, där en helhetssyn är ledordet. Med det inte menat en nationell förvaltning, utan tvärtom. En så lokal förvaltning som möjligt.

Även om det inte finns utarbetat stöd i lagstiftningen kring flerartsförvaltning, så utgör den heller inget hinder. Viljan måste därför finnas ute hos varje jägare, i varje jaktlag, älgskötselområde, älgförvaltningsgrupp och viltförvaltningsdelegation, att visa vägen till en långsiktig, hållbar förvaltning av samtliga klövviltsarter vi har i vårt artrika län.

Vill vi fortsatt kunna se älg, kron- och dovhjort, rådjur och vildsvin i naturen runtom oss, så behöver vi förstå att det måste ske i en gemensam förvaltning tillsammans med samhällets olika intressen.