I år satsar många i Sverige på hemester och turistar i vårt eget vackra sommarlandskap som till stor del betas av djur med mjölkras. De går där och gör biologisk mångfald med sina mular.
Men kossorna gör mer än så. Mjölk är nämligen den sektor inom jordbruket som skapar flest jobb. Vi är cirka 3 500 mjölkbönder idag, som var och en bidrar till ytterligare fem jobb på landsbygden. Det motsvarar totalt 17 500 jobb inom skola, vård och service.
Sverige har antagit en livsmedelsstrategi som handlar om att skapa fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Den handlar också om att vi ska ha en matberedskap om krisen kommer.
För att Sverige ska bli självförsörjande på mejeriprodukter behövs det 127 000 fler mjölkkor i Sverige. Kossor som bor på cirka 1 300 mjölkgårdar runt om i landet, om man utgår från dagens medelbesättning på 92 mjölkkor per gård. Gårdar som kan skapa 9 000 fler jobb, jobb som skulle öka Sveriges skatteunderlag. Totalt i hela Sverige talar vi om potentiella skatteintäkter på nästan 797 miljoner kronor. Så blir vi och våra kossor motorn, inte bara på landsbygden, utan för en stor del av samhället.
Sverige är ett bra land för mjölkproduktion med lagom klimat, god tillgång på vatten och gott om förstklassig betesmark. Våra mjölkkor är bland de friskaste i världen trots att vi använder minst antibiotika i hela EU. Svensk mjölk har också mycket låg klimatpåverkan och ger nästan 50 procent lägre utsläpp av växthusgas per kilo mjölk jämfört med världsgenomsnittet.
Idag har Sverige en total självförsörjningsgrad på 72 procent på mejeriprodukter men enbart en självförsörjning på 43 procent på ost. Skulle den öka så att vi blev helt självförsörjande på mjölk så kan vi minimera importen av mejeriprodukter, vilket då sänker vår klimatpåverkan.
Så med en ökad svensk mjölkproduktion får vi:
Fler jobb med en levande landsbygd
Ökade skatteintäkter
Minskad klimatpåverkan
Högre självförsörjningsgrad vid en kris
Men då behöver Sveriges politiker ge oss och kossorna vissa förutsättningar i livsmedelsstrategins handlingsplan 2020–2022:
Sätt ett mål i livsmedelsstrategin om en treprocentig årlig tillväxt i form av ökad svensk produktion för livsmedelssektorn.
Stärk företagarperspektivet och främjandet i myndigheternas arbete genom uppdrag i instruktioner och regleringsbrev.
Ge myndigheter mätbara mål för att öka den svenska livsmedelsproduktionen med förenkling för företagare i de gröna näringarna.
Ge Tillväxtverket i uppdrag att förenkla och korta tillståndsprocesser genom digitalisering inom jordbruket.
Så, då har vi arbetsfördelningen klar för oss – vi mjölkbönder fixar maten, jobben och miljön och ni politiker ser till att livsmedelsstrategin går från ord till handling. Tillsammans jobbar vi för en hållbar framtid.