Svar på debattartikeln ”Det måste bli lättare att jaga skarv” den 12 april.
Under minst 15 år har jag sysslat med fisketillsyn och reproduktion i Västerviks skärgård och vissa andra delar. Jag har sett tillräckligt för att skarvbeståndet mer eller mindre ska minimeras. Skarven är importerad och behövs inte överhuvudtaget.
Men det största hotet mot bland annat torsken är sälen. Sälen har ingen naturlig fiende och måste reduceras. Det är inte meningen att länsstyrelser ska betala ut miljoner för förstörda redskap när sälen breder ut sig. Sälmasken är det största hotet mot torsken. Fisken i sig kan ju inte alltid veta vad som rör sig i havet. Den äter då sälens avföring som sprider sig till torskens lever som magrar och kanske dör.
Har varit i Simrishamn och talat med yrkesfiskare som är förtvivlade över detta och snart har vi ingen Östersjötorsk kvar. Att åka omkring och mata sälar är helt förkastligt. När öarna var befolkade skötte folket beståndet på sitt eget sätt men i dag när det knappt finns några permanent boende på öarna finns det ingen som gratis vill reducera det alldeles förstora sälbeståndet.