Debatt Färdtjänst är en grundläggande trygghet för personer med funktionsnedsättning och ger möjlighet till kommunikationer. På samma sätt utgör rättigheten att få sjukresor en del i välfärdens kärna. Nu vet vi att det finns ett budgethål i regionen på hela 15 miljoner för att finansiera färdtjänst och sjukresor nästa år. Gapet uppstod när nya trafikupphandlingen för serviceresor gjordes i februari.

När jag efterlyst besked från Länsunionen och regionstyrelsens ordförande Anders Henriksson (S) har svaret i en interpellation blivit; ”något politiskt ställningstagande kan inte fattas innan förvaltningen/KLT noggrant skapat sig en helhetsbild”.

Så kan man skriva när man styr. Men min oro förstärktes när jag läste igenom Länsunionens riktlinjer för regionplan och budget åren 2020-2023. Det är ett dokument på sex A4-sidor och hela 91 punkter med besked om vad majoriteten i regionen vill ge för riktlinjer till tjänstemännens arbete med budget för nästa år. Och då noterade jag med förvåning att inte ett ord är skrivet om hur man tänkt lösa gapet som vi redan nu känner till när det gäller färdtjänst och sjukresor. Det är till och med så magert att orden färdtjänst och sjukresor inte finns i det dokument som S, C och L har lagt fram som styrande för kommande regionplan. 91 punkter är uppräknade med en mängd ambitioner som Länsunionen vill förverkliga. Men inte ett ord om färdtjänst och sjukresor. Detta är tyvärr talande och lite skrämmande.

För mig är det angeläget att inte personer med funktionsnedsättning som behöver färdtjänst eller sjukresor ska drabbas. Därför är jag glad över att, i de budgetriktlinjer som vi inom M&KD-alliansen presenterat, har vi varit tydliga på denna punkt. Vi vill inte att det ska råda något tvivel om att vi prioriterar grundläggande trygghet inom välfärden.

Under avsnittet kollektivtrafik skriver M&KD-alliansen följande: ”färdtjänst och sjukresor ska fredas från besparingar under planperioden”. Det är ett glasklart besked till alla i länet som behöver färdtjänst och sjukresor. Det är samtidigt en signal om att vi i våra budgetriktlinjer prioriterar grundläggande behov hos de som mest behöver en fungerande välfärd.