Talang är ett av svenska språkets mest missbrukade ord.
Enligt Svensk Ordbok betyder det medfödd lätthet att tillägna sig en viss färdighet, ibland med undermeningen att det handlar om ytlig begåvning.
Begreppet är en rest från romantiken, en reaktion på upplysningstidens ideal. Kreativitet och färdigheter ansågs vara gåvor från Gud. Öppna dina sinnen så faller färdigheter och idéer ned från himlen utan besvärligt lärande och träning.
Jag har genom åren lärt känna ett större antal mycket begåvade personer. Ingen av dem har fått sina färdigheter gratis utan de är resultatet av stort intresse och övning på en nivå som de allra, allra flesta är för lata att utsätta sig för. Ändå väcker deras prestationer avundsjuka för att de haft turen att födas med talang.
Det har forskats en hel del om talang. Visst är det en fördel att vara lång för att spela basket eller hoppa höjd, men utöver det har forskarna inte funnit något som motsvarar bilden av talang. Hemligheten bakom framstående prestationer är träning, träning och åter träning.
Ett av de få undantagen är idrotten, där det är en fördel att födas under första halvåret. I unga år är det stor skillnad på fysik, koordinationsförmåga och liknande om man är född i början eller slutet av året. Trots den insikten gallrar vissa klubbar, särskilt i storstäderna, bort barn redan i sjuårsåldern.
Även om det här borde vara allmän kunskap, fortsätter övertron på talang att breda ut sig. Samtidigt håller den egentliga betydelsen på att bytas ut mot människor med rätt ”mindset”. Vid en utbildningskonferens i USA definierade Linkedins VD Jeff Weiner talang som motivation och passion, trots att den engelska betydelsen är densamma som svenskans, ”A natural ability to be good at something, especially without being taught (Cambridge dictionary).
Det vore välgörande om ordet talang slutar användas och att verkliga egenskaper som färdighet, erfarenhet, motivation och passion börjar premieras.