Insändare I samband med den segslitna regeringsbildningen har frågan om införandet av så kallade marknadshyror åter poppat upp.

Som hyresjurist under många år i en storstadsregion (Stockholm) anser jag mig ha god kännedom om villkoren för hyresgäster, och vad som inte bara hotat dem, utan också tvingat många till omflyttningar och trångboddhet.

Den svenska hyreslagstiftningen innehåller en central del som kallas besittningsskydd. Detta innebär att en hyresgäst har rätt till avtalsförlängning och kvarboende även om hyresvärden säger upp hyreskontraktet utan att ha någon saklig eller allvarlig grund för detta.

För att detta besittningsskydd ska ha någon verklig betydelse, måste det naturligtvis kombineras med ett skydd mot obefogade eller orimliga hyreshöjningar. Därför har lagstiftaren (hittills) infört regler om att hyran skall fastställas genom förhandlingar mellan parterna på hyresmarknaden.

Om fastighetsägarna i stället fritt och ensidigt fick möjlighet att höja hyran så mycket att du inte längre har råd att bo kvar, vad är då besittningsskyddet värt?