Ett avklätt nyårsfirande, kapitel 1

Alla var uppklädda i paljetter, högklackat, smoking och strassbeströdda slipsar – utom Gubben och jag. Vi kom i nattkläder.

Bara ben och tofflor, så såg vår entré på nyårskryssningen ut.

Bara ben och tofflor, så såg vår entré på nyårskryssningen ut.

Foto: Mostphotos

Krönika2020-01-08 20:31
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I flera år har jag velat fira nyår på en passagerarfärja. Äta en god middag, höra kaptenen räkna ned till tolvslaget, skåla i champagne med hundratals andra på övre däck, se fyrverkerierna över Stockholm och sedan ge sig av genom Stockholms sköna arkipelag.

Gubben överraskade mig med en nyårskryss på Birkabåten. Vi bokade en ansiktsbehandling till mig och "sköna fötter" till Gubben på båtens spa högst upp. Lite senare kom vi på att vi kunde dubbeltura så att vi fick ett extra dygn på båten, före nyårsaftonen. 

När första dygnets passagerare klivit av båten i Stockholm på nyårsafton var det nästan bara vi kvar. Ja, det var så öde att vi liksom glömde bort att det om några timmar skulle strömma ombord 1 400 nyårsfirare. Båten var vår.

Kvällens schema dök upp och vi konstaterade att vi skulle missa den välkomstcocktail som ingick i nyårspaketet eftersom vi var i spaet då.

18.30 tog Gubben på sig en för liten badrock och jag mitt barnsliga, korta nattlinne med en mångubbe och en stjärnhimmel, eftersom det har en vid halsringning, lämpligt vid en ansiktsbehandling, tänkte jag. På fötterna trädde vi båtens frottétofflor.

Vi bodde nära hissen på akterdäck och det var bara två våningar upp till spaet. Men nu var plötsligt den spa-ingången stängd, eftersom det förbereddes för 12-slagets champagnedrickning där. 

Vi tog hissen till plan 6. Dörrarna öppnades och vi spanade nu ut över en kompakt vägg av 700 paljettklädda människorna som köade för välkomstdrink. De synade oss uppifrån och ned – och började gapskratta. Det handlade bara om några sekunder, men kändes som en eon. Kontrasten var klockren. De var uppklädda till tänderna och vi såg ut som om vi just lämnat sänghalmen.

När hissdörrarna äntligen stängdes kunde vi, fortfarande ackompanjerade av skratten utanför, trycka på plan 5 istället. Det visade sig vara ett ödesdigert drag. För nu möttes vi av båtens resterande 700 passagerare som köade till den första middagssittningen. Att säga att vi väckte munterhet är ett understatement.

Så värdigt vi förmådde plöjde vi oss igenom den galaklädda massan, från akter till för, åtföljda av högljudda skratt och kommentarer av typen "Godmorgon!", "Simma lugnt!" och "Trevlig outfit!"

På tungan hade vi svar som "Ni blänker och ser ut som gädd-drag hela bunten!", "Gott nytt, trista traditionalister!" och "Man dansar bättre i tofflor!"

Fortsättning följer . . .