Lika långt som när jag var 15

Hockeymatchen mellan Vimmerby och Boro var förvisso en holmgång i går, men det urartade aldrig förutom lite råkurr alldeles i slutet. Men det var av det milda slaget och inte alls så som tv-bilderna förmedlat ett par gånger från elitserien i vinter. Jag såg ett slagsmål själv förresten, i Kinnarps Arena. Det slutade med matchstraff redan i första perioden mellan kombattanterna i HV och Skellefteå i höstas.
Spelarna stod och öste knytnävsslag på varandra.
Om det sedan renderade i avstängningar minns jag inte. Säkerligen inte. Och det är något som förvånar mig. I vilken annan sport som helst, förutom kampsporterna då förstås, hade rena slagsmål och smällar på käften gett långa avstängningar. Tänk er i handboll, tennis, fotboll eller vilken annan sport som helst.

Visst, det sägs att slagsmål hör till hockey, men ibland handlar det om rena överfall, på gränsen till misshandel. De slås blodiga.
Straffen: på sin höjd kanske två matchers avstängning. Å andra sidan är det sällan ett råkurr med slängda hanskar ger långvariga skador, till skillnad då från crosschecking vid sargen och spearing, där det kan bli betydligt värre.
Nåja: VH föll igår, lite onödigt kan tyckas. Med det laget de ställde upp med skulle de inte förlora mot Boro. Vimmerby var i grunden det bättre laget, men kom inte upp i den kapacitet de har.

**
Det gjorde inte heller mitt lag i måndagsinnebandyn. Håkan d.y, Agge och Backstad segrade med 3-0 i matcher. Fullständigt orättvist.

***

Innan hockeyn i onsdags var jag själv ute på långskubbande. Hade tänkte löpa en mil, men det blev cirka 1,6 mil. Sprang och vände i Sunds Prästgård åt Södra Vi-hållet. Så långt har jag nog inte sprungit sedan jag var 15 år och sprang gamla Tuna-vägen och vände vid skylten till Säfflod.
Men det känns i benen idag. De värker. Men jag ger mig nog ändå ut på runda i kväll igen. En 45-minutare. Göteborgsvarvet hägrar i maj.

*
Kom igen nu W.B.A. Men skönt att Tottenham vann.