Sommarens torka och påföljande vattenbrist har varit extrem. Det råder ingen tvekan om att det är en fråga om klimatpåverkan som vi kan få se mera av. Regeringen beslutade snabbt att det kommer att ges extra stöd till de lantbrukare som drabbas. Totalt omfattar extrastödet 1,2 miljarder kronor. Redan under 2018 kommer ett akut stöd på 400 miljoner att betalas ut.

Regeringen jobbar även med att sänka slakteriavgifter och med att få till en höjd ersättning för stöd till betesmarker. Vi söker möjligheten att förenkla regler så att betesmarker som egentligen ska ligga i träda i stället kan ge behövlig skörd.

Regeringen gör självklart allt detta och lite till i samverkan med branschen och LRF, Lantbrukarnas riksförbund. Kontinuerligt förs det samtal mellan Jordbruksverket och Näringsdepartementet och avstämningar med LRF.

Det finns en vilja att agera snabbt i en akut situation och det finns en tanke att se till att även agera med ett lite längre perspektiv. Regeringen undersöker exempelvis om det finns åtgärder att vidta gällande bränslekostnader, på ett sätt som möjliggör hållbar utveckling och inte motverkar omställningen till ett fossilfritt Sverige.

Gemensam nämnare för samtliga problemområden är att de akuta insatserna behöver kompletteras med långsiktiga åtgärder. Ett exempel på långsiktig lösning är avsaltningsverket i Sandvik på Öland. Verket har nu en kapacitet som innebär att de kan klara dricksvattenförsörjningen under åtta års torka. Avsaltningsverket har rönt stort intresse även internationellt.

I Kalmar län går flera offentliga aktörer ut och stödköper kött för att om möjligt underlätta för lantbrukare. Så politiskt finns det både vilja och handlingskraft. Men vi behöver bli flera som hjälps åt.

För ungefär ett år sedan presenterade Naturskyddsföreningen en undersökning som visar att svenska restauranger serverar en övervägande mängd utländskt kött på tallriken. Vissa leverantörer uppgav att de levererade så mycket som 90 procent utländskt kött till sina restaurangkunder. När undersökningen gjordes kunde ändå leverantörerna se en ökad efterfrågan på både svenskt och lokalproducerat kött men främst då bland offentliga aktörer.

Alla hjälpande händer behövs för att stötta våra lantbrukare. Vår förhoppning är att restaurangnäringen gör slag i saken och serverar mera svenskt kött när det står kött på menyn. Vi som äter lunch och middag ute då och då kan hjälpa till genom att fråga var köttet kommer ifrån. Om vi menar allvar med att vi vill se djur i hagarna i Sverige så behöver vi visa att vi som kunder bryr oss om det som ligger på tallriken.