Betala infrastrukturskulden till Kalmar län, Eneroth!

Snart får vi veta hur statens infrastruktursatsningar fördelas i landet i och med regeringens direktiv till Trafikverket för det fortsatta arbetet med den nya nationella infrastrukturplanen.

Skribenterna vädjar till infrastrukturminister Tomas Eneroth att regeringen börjar betala av sin infrastrukturskuld till länet genom ett ”Kalmar länspaket” i den nationella transportplanen.

Skribenterna vädjar till infrastrukturminister Tomas Eneroth att regeringen börjar betala av sin infrastrukturskuld till länet genom ett ”Kalmar länspaket” i den nationella transportplanen.

Foto: TT/Kollage

Debatt2021-05-17 06:12
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Under många år har på tok för lite av dessa pengar hamnat i Kalmar län, i relation till länets befolkning och behov.

Vi moderater har därför skrivit brev till infrastrukturminister Tomas Eneroth, där vi kräver att regeringen börjar betala av sin infrastrukturskuld till länet genom ett ”Kalmar länspaket” i den nationella transportplanen, som i pengar minst motsvarar länets andel av den totala befolkningen, samt en höjning av anslagen till vår regionala transportplan.

I januari släppte Sydsvenska Handelskammaren en rapport om hur statliga infrastruktursatsningar fördelats i landet under en 20-årsperiod. Den konstaterar att Kalmar län är ett av de mest missgynnade länet i landet och får mindre än en tiondel av satsningarna i storstadsregionerna, räknat i kronor per invånare. I gällande infrastrukturplan ligger vi allra sämst till i landet, långt efter våra grannlän.

Ett allvarligt faktum som måste rättas till, om det finns en politiskt allvarligt menad ambition att hela landet ska leva.

Kalmar län är ett av tre län i landet som hade en negativ bruttoregionalproduktutveckling år 2008–2017. Utvecklingen därefter ligger också under riksgenomsnittet. Fram till 2019 låg invånarantalet under 1880-talets nivåer och befolkningsökningen därefter är fortsatt svag. Skicket på länets vägar och järnvägar har framhållits som ett hinder för utveckling av OECD och återkommer ständigt när näringslivsklimatet i kommunerna undersöks. Satsningar på infrastrukturen blir därmed avgörande för tillväxten och länets möjligheter att utvecklas i takt med övriga Sverige.

Vi hade därför stora förhoppningar på regeringens infrastrukturproposition som kom i april, men den kom på skam. Intrycket blir en landsbygdsfientlig infrastrukturpolitik där den halsstarriga satsningen på nya banor för höghastighetståg mellan storstäderna kommer sluka alla resurser och göra att Kalmar län halkar längre efter i utvecklingen.

Är vårt krav på ett Kalmar länspaket naivt? Det är befogat att jämföra med de så kallade Trollhättanpaketen i början av 2000-talet, som beslutades efter flitigt lobbyarbete från Västra Götaland och på bekostnad av andra satsningar – bland annat en planerad förbifart på E22 i Blekinge.

Riktade statliga satsningar bara i paritet med vår andel av landets totala befolkning skulle möjliggöra omfattande upprustningar av alla vägar och järnvägar som regionen har pekat ut som prioriterade i sin handlingsplan för länets infrastruktur.

Vi vädjar till Tomas Eneroths småländska själ, om inte siffor och samband hjälper. Och vi utgår från att S, C och L som styr regionen också gör allt de kan av sina goda ingångar till regeringen för ett positivt besked i infrastrukturfrågan till midsommar.

Jan R Andersson, riksdagsledamot; Malin Sjölander, regionråd; Pär-Gustav Johansson, regionråd; Henrik Yngvesson, oppositionsråd Mörbylånga; Ingela Ottosson, kommunalråd Oskarshamn; Daniel Lindvall, gruppledare Nybro; Åsa Ottosson, gruppledare Mönsterås; Marie Nicholson, kommunalråd Vimmerby; Harald Hjalmarsson, oppositionsråd Västervik; Hanne Lindqvist, oppositionsråd Kalmar; Åke Bergh, gruppledare Hultsfred; Emma Åhlander Hansson, 1:e vice KSO Emmaboda; Mona Magnusson, gruppledare Torsås; Carl Malgerud, gruppledare Borgholm; John Friberg, gruppledare Högsby