Sverige är ett land som bygger på föreningar. I föreningen skolas vi i demokratin. I mötesteknik och hur vi respekterar andra i gruppen, hur vi lär oss att se att våra olikheter också är våra gemensamma styrkor. Det är en del av kärnan i demokratin. Men för att upprätthålla detta så är bildning så viktig. Verktyget framför andra är studiecirkeln, där vi tillsammans ger oss kunskaper och bildning så att vi kan fortsätta växa som individ, förening och samhälle. Om detta kitt hålls samman så hålls samhället samman.
De senare åren har vi sett hur detta kitt har börjat krackelera. Nedmontering av mötesplatser där unga som gamla kan mötas, samtala och just se styrkorna i våra olikheter – och inte bli rädda för desamma. Stödet till det idéburna föreningslivet minskar och förutsättningarna försämras. Allt fler föreningar får svårare att nå de unga och gamla som behöver den demokratiska föreningens vinster. Föreningar som helt bygger sin fortbildning och demokratiska skolning på studiecirkeln eller kortkurser på folkhögskolan.
Cirkeln är en fantastisk formel för just dessa samtal mellan individer. Oavsett om du läser spanska för din nästa semesterresa eller fördjupar dig i din orts historia. Eller när du praktiskt knypplar eller slår en ton på basen. Du gör det inte ensam utan i en gemenskap som gör att vi måste visa hänsyn, lyssna, berätta, tänka och utvecklas. Detta leder till demokratisk utveckling och samhället växer framåt. Visst kan det upplevas stökigt, men det är ett positivt stök som leder framåt. Motsatsen bör vi inte ens tänka på.
Nu skär regeringen kraftfullt ner på folkbildningen, med närmare 30 procent på studieförbunden, utan en djupare analys i vad det innebär. Även folkhögskolorna får neddragningar. Visst är det ett plus på 100 miljoner, men betänk att man vid årsskiftet tog bort 500 miljoner så det är fortfarande minus 400 miljoner. Samtidigt som en utredning ser över hela folkbildningen och ska komma med förslag om styrning, innehåll och finansiering. Tittar man vidare på sammansättningen av expertgruppen som finns kopplad till utredningen finner man inte några pedagoger eller folkbildare som vill utveckla folkbildningen, utan där är den offentliga kontrollapparaten i kraftig dominans. Då måste slutsatsen vara att det finns en inneboende rädsla för fria bildade medborgare. Från SD, som styr regeringen från läktaren, vet vi att så är fallet och att deras historiska bakgrund och ideologiska kompass inte leder mot mångfald av vare sig idéer eller människor.
Koppla dessutom på det som sker inom kulturens område: spela det som drar fulla hus och inte sådant som får det att skava hos beslutsfattare i det offentliga eller privata. Spela det som får finansiären att skratta – inte skruva sig i fåtöljen. Bildning och kultur är grunden i demokratin. Bildning för att få kunskaper, insikter, sätta saker i sammanhang och kunna dra slutsatser. Kultur för att kunna uttrycka dessa och som betraktare få hjärnan och hjärtat att hoppa igång. Du behöver inte gilla det du ser eller hör, men när hjärtat och hjärnan vaknar så sker en process som leder framåt. Detta tillsammans med bildning gör oss till aktiva demokratiska medborgare.
Man monterar ner det som gör medborgarna till tänkande individer och sedan bygger vidare på militär, polis, stängsel och fängelser. Sakta så går vi från det fria samhället mot en nattväktarstat. Där vårt gemensamma alltmer får en bevakande uppgift i stället för en utvecklande och stödjande.
Det farligaste för ett demokratiskt samhällsbygge är passivitet. Kultur och bildning är en viktig medicin för att motverka passivitet. Totalitära beslutsfattare gillar passiva medborgare som inte stökar till det när de stärker sin makt på bekostnad av oss andra. Ty ett bildat folk är också ett ifrågasättande folk. Så bilda dig, var aktiv i kulturen så utvecklar vi samhället, inte avvecklar det.
Känner jag oro? Ja. Men jag tänker inte ge upp. Än så går utvecklingen att vända.