Av Lena Hjeltes inlägg i Vimmerby Tidning kan man få uppfattningen att det kommunala bostadsbolaget fullständigt struntat i skötsel och underhåll av de aktuella fastigheterna. Inget kan vara mera fel.
Det har också framgått av till exempel tidningsartiklar under åren att bolaget årligen lagt miljonbelopp enbart på att försöka hålla rent i trappuppgångar och städa utemiljön. Information till de boende har getts på olika språk och utöver Migrationsverkets blygsamma insatser för så kallad samhällsinformation har bostadsbolaget själv under flera år haft särskild personal som bland annat samlat boenden med bristfälliga eller inga språkkunskaper i svenska för att ge enkel samhällsinformation om hur det fungerar här och vad som förväntas av hyresgäster. Svårigheterna med städning och skötsel har naturligtvis varit ett särskilt svårt problem under den tid när trycket under flyktingkrisen var som högst.
När det gäller invändig reparation och underhåll av lägenheterna har också sådant skett. Man måste komma ihåg att det har varit exceptionellt hårt slitage under längre tid. Det beror på många saker. Det har varit stor omsättning på hyresgäster, vilket förstås gör att beteendet blir annorlunda jämfört med en "stadig" hyresgäst. En del ligger kanske i kulturella skillnader, men oftast har okunskap och brist på förståelse för hur till exempel en spis används och hur den ska skötas varit skälet till onormalt slitage.
Det har förekommit ett stort mått av sådant som vi normalt skulle klassa som skadegörelse, men som nog i många av de här fallen berott på okunskap och omedveten oförsiktighet. Ett återkommande problem har utgjorts av fuktskador i kök och våtutrymmen, med bland annat mögelpåväxt som följd. Dessa problem kan så gott som uteslutande hänföras till oförsiktig användning av vatten och andra vätskor i samband med matlagning. Åtgärder har gjorts för att kanske månaden efter vara ogjort, då en ny hyresgäst kommit in och åstadkommit samma eller andra skador på spisen, skåpet eller golvmattan.
När det gäller fastigheten på Bastugatan i Virserum är det fråga om en samlad, affärsmässig bedömning som ligger bakom bostadsbolagets ställningstagande, där vi kommit fram till rivning som vårt alternativ. Det ärendet har ju sedan överlämnats till ägaren/kommunen för beslut eftersom vi betraktat det som ett ärende av speciell vikt. Som bekant tog kommunstyrelsen beslut att gå på bostadsbolagets förslag. Detta efter att åtskilliga förtroendevalda beretts tillfälle att själva bese fastigheten. I kommunstyrelsens beslut deltog inte undertecknad.
Om man enbart ser till husets exteriör, dess placering och omgivningen, och endast tittar på de lägenheter som fortfarande kan visa upp ett respektabelt skick, förstår jag de synpunkter som kommer fram om bevarande. I bolagets bedömning ligger inte enbart det beskrivna skicket i flertalet lägenheter. En starkt bidragande orsak är fastighetens konstruktion med värmerör inbäddade i sand i bjälklag. Kan vara en tickande bomb med tanke på husets ålder.
Det finns en lägenhet där betongen bilats upp efter en vattenskada, där man kan se konstruktionen och hur liknande skador med tanke på ålder när som helst skulle kunna inträffa var som helst i huset. Bostadsbolaget har naturligtvis också vägt in bostadsmarknaden, efterfrågan och tillgång, i Virserum.