Skrivelse till socialdepartementet beträffande ekonomisk satsning på äldreomsorgen:

Vi har med tillfredsställelse tagit del av pressmeddelande från finansdepartementet, socialdepartementet och utbildningsdepartementet publicerat 9 september angående stora satsningar på välfärd och äldreomsorgen.

Välfärden är en avgörande det av det svenska samhället. "En stark välfärd måste prioriteras och få kosta", säger socialminister Lena Hallengren (S). Det är många viktiga och välbehövliga förslag som regeringen lägger fram i budgetpropositionen till riksdagen för år 2022.

Det vi pensionärsföreningar saknar i förslagen är visserligen en mer detaljerad fråga i omsorgen, men nog så viktig att beakta. Vi ser med stigande oro att mathållningen för äldre – både för de som får sin mat genom hemtjänsten och de som får sin mat på äldreboenden – näringsmässigt försämras.

I Horn, till exempel, har kommunen varit tvungen att spara och då valt att stänga ner ett modernt och väl fungerande tillagningskök på äldreboendet och istället laga maten centralt i Kisa och transportera den till Horns äldreboende och skola. Bristerna som uppstått i och med det är många och den eventuella vinsten som kommunen gjort på "nyordningen" vill man inte ens på uppmaning redovisa.

Vi skulle i detta brev kunna räkna upp allt det vi tycker det brister i, men anser det inte vara meningsfullt. Dessutom tycker vi att de som beslutar i matfrågor borde vara särskilt utbildade, insatta i näringslära och utifrån de kunskaperna ta sina beslut.

För att ytterligare förtydliga att det är en ytterst viktig fråga i äldreomsorgen ber vi: föreställ er att det är era sista år i livet, där det kanske redan fattas många ljusa stunder. Föreställ er, dag efter dag, inget matos som kan trigga aptiten, kokt potatis med hård yta (potatisens näringsinnehåll har minskat redan då den varit kokt en timme före förtäring) och så vidare. Vi vill tillägga att det inte är dåligt varje dag och personalen gör sitt bästa. Maten brukar vara en av dagens höjdpunkter. Det händer något! Och man mår bättre av bra mat, vilket i sin tur minskar andra kostnader.

Det borde vara varje människas rättighet att in i det sista få känna matlukten, kanske få titta in i köket, kanske få ställa fram en skål på bordet. Det som de flesta levt med i hela sitt liv ska väl inte tas ifrån mig för att jag är gammal och skröplig.

Det här tycker vi är omsorg! Hur tycker man på socialdepartementet? Och hur kan vi påverka för att göra det bättre?