Utvecklingen kräver fokus på brottsoffer och handlingskraft här och nu mot förövarna. Men de politiker som på allvar vill göra Sverige till ett tryggare land bör också intressera sig för pojkars läskunnighet och skolresultat.
Tidigare i veckan, den 8 september, firades den internationella läskunnighetsdagen världen över. Sverige har sedan länge haft en av världens högsta läskunnighet för barn. Men de senaste åren har vi sett att barn och unga i Sverige läser allt mindre och med allt sämre läsförståelse. Detta gäller allra främst pojkar, som på många håll halkar efter i skolan. Var fjärde pojke i Sverige läser för dåligt för att kunna ta till sig andra skolämnen ordentligt. Var femte kille saknar behörighet till gymnasiet och hela var tredje går inte färdigt gymnasiet. Konsekvenserna av problemen är enorma, både för de enskilda men även för samhället i stort.
De pojkar som misslyckas i skolan riskerar inte bara sämre hälsa, utan också att hamna i utanförskap. Att misslyckas i skolan är en stark riskfaktor för kriminalitet. Studier pekar tydligt på ett samband mellan låga avgångsbetyg från grundskolan och kriminalitet. Faktum är att kriminalitet är betydligt vanligare bland lågpresterande i skolan, oavsett socioekonomisk bakgrund.
Ett samhälle med för många misslyckade skolgångar, förenat med lägre läskunnighet, blir ett mer otryggt samhälle. Vi ser en helt oacceptabel utveckling i Sverige där kriminella gäng hotar och begränsar alldeles för många människors liv.
Liberalerna har presenterat ett antal viktiga förslag för att komma till rätta med utvecklingen, såsom skärpta straff för gängbrottslingar, fler poliser och bättre verktyg till rättsväsendet, att göra det kriminellt för dömda brottslingar att rymma och skärpt säkerhet på SIS. Liberalerna vill också se tidigare, tydligare och tuffare insatser när unga begår brott.
Men viktigast av allt är att fånga upp de pojkar som riskerar att hamna i utanförskap tidigt, redan i förskolan. Det gör vi genom att genomföra Liberalernas förslag om att göra förskolan obligatorisk från fem års ålder, genom att prioritera svenska språket i förskolans läroplan och säkerställa att all pedagogisk personal i förskolan måste kunna prata svenska. Det gör vi också genom att fler skoltimmar med fokus på svenska och läsning och genom att bryta den pedagogiska segregationen och se till så att skickliga lärare lockas till tuffa skolor.
Att stärka pojkars skolresultat och inte minst öka deras läskunnighet är en central jämställdhetsfråga. Det handlar om att öka pojkars livschanser men också om att göra Sverige tryggare och till ett möjligheternas land för fler.