Låt mig förklara. Det är nämligen skillnad på elproduktion och elproduktion, och eftersom man idag inte väger in vindkraftens behov av elsystemsutbyggnad är inte de olika produktionskostnaderna jämförbara. Förnybar elproduktion skapar förvisso glädje för ett fåtal förunnade markägare – och det är de värda. Men ur ett elbalanssystem- och konsumentperspektiv skapar en alltför hög andel vindkraft stora problem.
Dessa problem har vuxit sig starkare i takt med att kärnkraften avvecklats. Den ej reglerbara energin ställer krav på en allt högre sammanlänkningsgrad gentemot övriga EU för att Sverige ska kunna motivera de utländska intressena att fortsätta investera. Ju högre sammanlänkning desto högre elpriser eftersom det finns ett överhängande elunderskott i våra grannländer.
Vindkraften har vuxit fram utan hänsyn till dess oförutsägbara produktion eller konsekvenser för elbalanssystemet som – i sig – även mångdubblar elnätsavgiften för konsumenterna.
Om man jämför elnätet med bilvägar, så är transmissionsnätet motorvägar för el och distributionsnätet elens landsvägar och gator.
För att klara omställningen till mer förnybar produktion behöver Svenska Kraftnät bygga ut transmissionsnätet med minst 300 kilometer nya elledningar varje år, motsvarande 73 miljarder, under minst en tio års period. Därutöver tillkommer en minst lika stor investering i distributionsnätet för att säkra elleveranserna.
Jämfört med det system vi har haft i Sverige, med tyngdpunkt på vattenkraft och kärnkraft, skapar vindkraften mycket större utmaningar. Ett system med ej reglerbar elproduktion ställer nämligen högre krav på att systemet rent fysiskt ska kunna ta höjd för både överskott och underskott.
För så länge man inte kan lagra överskottsproduktionen från vindkraften så behöver man säkra upp vart överskottet ska ta vägen – därav har sammanlänkningarna med övriga EU, under lokal protest, byggts ut frenetiskt senaste årtiondet. När det blir elunderskott och vi inte har tillräckligt hög andel baskraft att reglera med blir vi tvingade att importera el, alternativt dra igång oljeverk likt det i Karlshamn. I värsta fall tvingas vi stänga ner delar av elnätet för att balansera elsystemet. Bland de prioriteringarna är vi nu.
Det är dessvärre ingen lösning att bara bygga mer vindkraft. Det kommer öka på beroendet av en hög sammanlänkning, konkurrera ut den reglerbara energin, förstöra vår landskapsbild och skapa ännu mer obalans i elsystemet.
Politikerna behöver istället ställa krav på dem som vill bygga vindkraft att också betala för elnätsutbyggnadsbehovet som vindkraften medför. Det är inte rimligt att hushåll och företagare ska behöva betala både för de högre elpriserna och dessutom de högre elnätskostnaderna som de ofta utländska vindkraftsintressena medför.
Ändras lagen så att den ej reglerbara energin får betala för elsystemobalansen är jag övertygad om att ny reglerbar energi – det vill säga kärnkraft – står stadig ekonomiskt och att landsbygden slipper exproprieras i andra länders intressen.
Länge leve Sveriges baskraft och vår svenska landskapsbild!