En spridd bild av cirkus är en sluten värld som styrs av en diktatorisk manlig direktör samt att färdigheterna bara lärs ut inom cirkusfamiljerna och att andra stängs ute. En annan spridd uppfattning är att missbildade människor förevisas på cirkus, så kallade freak shows.
Bilderna dyker upp i politiska motioner och ligger till grund för bland annat tilldelning av bidrag och skatteregler. Ingen tycks intresserad av att kontrollera fakta.
Det är stora skillnader mellan cirkusar i världens alla länder. Jag har bara välgrundad kunskap om hur det ser ut i Sverige.
Sedan minst 100 år tillbaka är svenska cirkusar produktionsbolag som anlitar artister och teknisk personal för produktioner. Under vinterhalvåret är den fasta staben två till fem personer.
Svenska cirkusdirektörer har varit och är ofta kvinnor. Exempel är Baptista Mijares-Schreiber, Henni Johansson, Lillebil Rhodin, Käte Bronett, Carmen Lupasco Rhodin, Diana Rhodin och Henrika Bengtsson. Flera av dem har skänkt sina uniformer till Cirkusakademiens museum och vi funderar på att ordna en utställning om dessa starka och för cirkuskonsten betydelsefulla kvinnor. Den manlige "cirkusdirektören" har inte sällan varit en anställd presentatör.
Sant är att produktionsbolagen är familjeägda och ofta går vidare i släkten, men det är inget unikt för cirkus. Så är det med flertalet företag i alla branscher.
Rekryteringen av artister har i Sverige skett genom gymnastik- och frisksportarföreningar, nykterhetsrörelsen samt folkparkernas talangjakter och varietéer. Den första cirkusskolan startade på 1940-talet i Furuviksparken utanför Gävle, vilken 1988 utvecklades till landets första cirkusgymnasium. Idag finns både gymnasie- och högskoleutbildningar om cirkus.
Förevisning av missbildade människor har aldrig förekommit på cirkus, allra minst i Sverige. Dessa så kallade freak shows skapades av den amerikanske affärsmannen P.T. Barnum. Han startade visserligen en cirkus på ålderns höst, men förevisningarna skedde på hans museum i New York, som pausunderhållning på opera och inför det brittiska hovet. I Sverige förevisades på 1930-talet extraordinära människor i en lokal på Jakobsgatan i Stockholm och under samma period troligen även på marknader runt om i landet.
Själv sysslar jag med trolleri. Bilden av trollkarlen är någon som lyfter kaniner i öronen ur cylinderhattar. Jag har aldrig utfört numret och aldrig sett det utföras. Det är en kreation av Walt Disney och kan bara upplevas i serietidningen Kalle Anka.
Tyvärr tror jag inte att cirkus är det enda område där uppgifter från sagor och serietidningar behandlas som fakta och ligger till grund för lagar, regler och beslut.