Som riksdagsledamot har jag engagerat mig djupt för att frågorna ska klaras upp. Hammarskjöld är den svenska diplomatins mest lysande stjärna under 1900-talet och en av mycket få svenskar i modern tid som har spelat en avgörande internationell roll. FN:s generalsekreterare António Guterres har sagt att Hammarskjöld än idag är en ledstjärna för FN:s arbete.
I en aktuell riksdagsmotion föreslår jag att regeringen utser en arbetsgrupp som källkritiskt granskar tillgängligt material för att klarlägga de avvägningar de svenska regeringarna gjorde i samband med omständigheterna kring Dag Hammarskjölds död. Det är hög tid att detta reds ut.
Oklarheterna är många. Svenska experter från Luftfartsverket och Rikskriminalen kom mycket snabbt till platsen och ingick i den nordrhodesiska (brittiska kolonialmaktens) haverikommission. Men de kritiska rapporterna som framfördes från de svenska experterna gentemot de nordrhodesiska utredningarna hemligstämplades.
De svenska experternas krav på analyser av vraket, för att undersöka eventuella spår av sprängämnen eller ammunition, avslogs. Själva menade de att det inte gick att utesluta möjligheten att haveriet berodde på beskjutning eller sabotage. Ändå blev kontentan av de utredningar som gjordes att haveriet berodde på misstag hos besättningen.
Varför backade inte den svenska regeringen upp sina utsända experter mera? Varför lät man sig nöja med förklaringar som de egna experterna inte trodde på? När jag tog upp dessa frågor med utrikesminister Ann Linde i en debatt i riksdagen sa hon: ”Givet de omständigheter som förelåg vid tidpunkten för Dag Hammarskjölds död går det inte att utesluta att diplomatiska och realpolitiska hänsyn vid denna tidpunkt skulle kunna vara en förklaring.” I klartext: sanningen om Hammarskjölds död fick stå tillbaka för andra intressen som bedömdes viktigare.
Men de omständigheter som rådde 1961 råder inte längre. De hänsyn som regeringen eventuellt behövde ta då, har spelat ut sin roll. Inga intressen kan skadas av att Sveriges befolkning får veta vad som hände 1961.
FN har återupptagit utredningen om varför Hammarskjöld dog, men vi behöver också få klarhet i varför den svenska regeringen agerade som den gjorde. Detta borde vara helt okontroversiellt idag. Ändå har Ann Linde deklarerat att regeringen inte har för avsikt att göra något.
Har minnet av Dag Hammarskjölds enastående liv och gärning bleknat? Knappast. 18 september 2021 skrev utrikesministern: ”Tänker idag på Dag Hammarskjöld som för 60 år sedan tragiskt förolyckades i Zambia. Som FN:s generalsekreterare visade han mod, integritet och en stark övertygelse om vikten av internationellt samarbete. Låt oss fortsätta inspireras av hans gärning och vision.”
Ja, låt oss göra det. Och låt oss därför också göra vårt yttersta för att reda ut varför han så tragiskt förolyckades, och varför den svenska regeringen agerade som den gjorde efteråt. Det är vi skyldiga minnet av Dag Hammarskjöld.