En man som jag en dag mötte i Esplanadparken i Huskvarna tyckte det var dags för Annie Lööf att sluta. ”Hon sätter sig själv i centrum och försöker på alla tänkbara sätt att bli statsminister, fortsatte mannen, som själv arbetat i 40 år på bolaget i Huskvarna” (med bolaget avses inte Systembolaget, utan det handlar om Husqvarna AB).
Han själv hade i hela sitt röstat på sossarna, men i senaste valet kryssade han för Jimmie. Han menade att man inte vet var man har Annie Lööf. Jag kan på ett sätt förstå honom, men jag håller ändå inte med i hans resonemang.
När det exempelvis gäller gruvnäringen, så råder ingen tvekan om att hon tillhör näringens bästa vänner. Hon tvekar inte en sekund att säga ja till en gruva i Norra Kärr, som ligger mellan Ödeshög och Gränna.
Det finns fortfarande en risk eller chans att Annie Lööf kan bli statsminister. Om man ser det som en risk eller chans beror på vilken politik man bejakar. Det troliga är dock att hon genom sina ständiga kovändningar i regeringsfrågan inte blir det. Det verkar som att hon “satt svansen i rävsaxen” och inte kommer ur den.
Blir det nyval, så kommer frågan säkert upp om en sammanslagning av Liberalerna och Centerpartiet, som slåss om att vara det mest liberala partiet. I det läget så kan en lösning vara att både Björklund och Lööf får träda tillbaks. Om det inte blir en sammanslagning, så blir det troligen så att Liberalerna får lämna riksdagen.
Vid en sammanslagning behövs en ny partiledare. Och då skulle jag inte bli förvånad om de gruvvänliga partierna försöker få Annie Lööf till handelsråd vid den svenska ambassaden i Kina. Kineserna har nu fokus på att köpa gruvor i Sverige och skulle bli glada om Annie Lööf fick denna position.
Björklund får man placera där han gör minst skada. Placera honom som ambassadör någonstans i världen.
Den nya partiledaren skulle kunna bli Helena Jonsson från Tranås, landshövdingen i Jönköpings län. Som ny landshövding lanserar jag KD:s Göran Hägglund. Med sin goda politiska erfarenhet och sitt kontaktnät både i länet och landet är han en god efterträdare.
Helena Jonsson har ett förflutet som ordförande för LRF – Sveriges mäktigaste lobbyorganisation – och detta gör att hon vet hur en slipsten ska dras. Hon var aktuell som kandidat för Centerpartiet till riksdagsvalet. Detta fick den gode Stefan Löfven kännedom om. Och han var inte sen med att fråga henne om hon ville bli ny landshövding i Jönköping. Hon svarade ja och var därmed borta från partipolitiken. Genom denna utnämning slog Stefan två flugor i en smäll. Dels fick han bort Helene från partipolitiken och dels fick han en ny landshövding i Jönköpings län.
En comeback för Helene inom politiken skulle inte bli lätt för Stefan Löfven. Han skulle säkert få sina fiskar varma, inte minst när det gäller landsbygdspolitiken.
Boel Andersson Gäre (L) från Smålands Jerusalem (Jönköping) är den bästa kandidaten som jag känner till för att få vice ordförandeposten. En bättre vice partiledare är svårt att få. Hon vet varför en människa är född med två öron och en mun. Och hon är ytterst folkkär. Helt enkelt en ledare av första klass, som kan politiken på sina fem fingrar. Boel är barnläkare, en uppskattad sådan. Inte nog med det; hon är också professor.
Det nya partiet skulle kunna heta Nya Liberalerna.
Jag kan ha fel i min politiska analys, men tänk om jag får rätt.