Dags att prata om klyftorna i länets kommuner

I debatten om stad och land, ställs gärna Stockholm mot landsbygden. Men samtidigt finns en stor klyfta mellan glesbygd och centralort även inom kommunerna. Inför valet 2022 behövs ett samtal i Kalmar län om hur vi överbryggar den klyftan.

"Här framträder en tydlig klyfta: boende utanför centralorterna anser i mindre utsträckning att politikerna lyssnar på deras synpunkter och jobbar för kommunens bästa. De upplever också att de i mindre utsträckning kan påverka politiken."

"Här framträder en tydlig klyfta: boende utanför centralorterna anser i mindre utsträckning att politikerna lyssnar på deras synpunkter och jobbar för kommunens bästa. De upplever också att de i mindre utsträckning kan påverka politiken."

Foto: Hasse Holmberg

Debatt2021-11-24 08:12
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På många håll i Sverige har staten dragit sig tillbaka från landsbygdskommunerna. Myndigheter har lagt ner kontor och statliga jobb har koncentrerats i storstäderna. Livsvillkoren är mycket olika i storstadsregioner jämfört med i glesbygd som ofta tampas med utflyttning och ekonomiska svårigheter.

I flera europeiska länder har detta lett till ett växande missnöje utanför storstadsregionerna som har kanaliserats i stöd för antietablissemangsrörelser. I Sverige har vi inte sett motsvarande utveckling. Här har försöken att partipolitisera centrum mot periferi i hög grad misslyckats. Kanske beror detta på att skillnaderna i värderingar och attityder mellan storstäder och landsbygdskommuner är mindre än vad man kan tro.

En ny rapport av fyra forskare från Linköpings universitet (Erlingsson, Öhrvall, Wallman och Zerne) har jämfört landets 60 mest avlägsna landsbygdskommuner med landets 29 storstadskommuner och konstaterar att skillnader i attityder och värderingar är påfallande små. Dessutom är skillnaderna stabila över tid exempelvis när det gäller synen på viktiga välfärdsfrågor som skola, sjukvård och polis. 

undefined
"Här framträder en tydlig klyfta: boende utanför centralorterna anser i mindre utsträckning att politikerna lyssnar på deras synpunkter och jobbar för kommunens bästa. De upplever också att de i mindre utsträckning kan påverka politiken."

Samma forskare har också studerat spänningar inom kommunerna och funnit skillnader som kanske är större än vad många förväntar sig. Med hjälp av SCB:s medborgarundersökningar har attityder och värderingar hos människor som bor i kommunernas centralorter jämförts med de hos människor som bor utanför centralorterna. Här framträder en tydlig klyfta: boende utanför centralorterna anser i mindre utsträckning att politikerna lyssnar på deras synpunkter och jobbar för kommunens bästa. De upplever också att de i mindre utsträckning kan påverka politiken. 

Den här värderingsklyftan inom kommunerna, som ju också är en spänning mellan stad och land, hör man sällan politiker tala om. Därför har Länsförsäkringars Forskningsfond tagit initiativ till den digitala konferensen ”Framåtblick Sverige” som genomförs den 25 november. Konferensen fokuserar på just denna fråga: Finns det en klyfta mellan stad och land, och hur ser den egentligen ut? 

Inför valet 2022 behövs ett konstruktivt samtal i Kalmar län och i resten av landet om hur vi kan minska klyftorna inom kommunerna. I den dialogen vill vi på Länsförsäkringar Kalmar län, med vår stora lokala erfarenhet och starka förankring, gärna vara med och bidra. Dessutom än viktigare då vi som första länsförsäkringsbolag för ett par år sedan tog initiativet till ett första lokalt ”Framåtblick Kalmar län”, i syfte att ta hem den senaste forskningen till vårt län, till våra politiker och beslutsfattare. Vi kommer att fortsätta driva den lokala dialogen om skillnader i och mellan kommunerna på denna mötesplats och plattform för diskussion, för ett tryggare Kalmar län.