Dags att ta det dolda medberoendet på allvar

”Anhöriga till personer med missbruksproblematik kan må minst lika dåligt som missbrukaren själv”, skriver Johanna Sandin, som kandiderar för KD i kommunvalet i Hultsfred. Hon menar att de medberoende är en grupp som får för lite uppmärksamhet och stöd.

Debatt 25 juni 2022 11:39
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Uppskattningsvis har omkring 780 000 personer över 18 år ett missbruk eller beroende av alkohol varav 330 000 har ett beroende. Antalet personer med missbruk eller beroende av narkotika skattas till 55 000 (Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende). Mörkertalet är såklart stort och vi vet att det finns personer som börjar konsumera alkohol och/eller droger i unga tonåren.  

Till dessa personer finns ytterligare cirka fem anhöriga – föräldrar, syskon, makar, barn med flera. Detta innebär att det finns över 4 miljoner människor i Sverige som lever nära en person med beroendeproblem. 

De medberoende är en gömd grupp, som lever under svåra förhållanden och som får liten uppmärksamhet i den politiska debatten. Det ska inte upplevas stigmatiserande att söka hjälp och vård för detta. Socialpolitiken ska vara med och främja människors jämlikhet i levnadsvillkor och vi behöver en bättre politik för vård och stöd till dem som växer upp i eller lever med någon som har ett missbruk. Min uppfattning är att fokuset och diskussionerna hamnar alldeles för mycket kring den som missbrukar och att vi glömmer bort de anhöriga och konsekvenserna det medför för denne. 

Begreppet medberoende beskriver det beteende eller den situation som anhöriga till personer med beroendeproblem upplever. Symptom för medberoende är bland annat att man försöker kontrollera någons missbruk, att man har en negativ självbild och låg självkänsla, man sätter ofta andras intresse föra sina egna och man riskerar att engagera sig för mycket i andras problem. Vidare symptom på medberoende är att man inte ser sina egna behov, anpassar sig efter andras humör och vilja och att man har svårt att säga nej och sätta gränser. 

Konsekvenserna av detta börjar i hemmen och förflyttar sig sedan till exempelvis kompisrelationer och till jobbet/skolan. Dessa destruktiva beteendemönster, som kan drabba en utan att man vet om det, kan vidare leda till psykisk ohälsa, depression och ångest. Vidare även till fysiska besvär som exempelvis smärta. Hur många av de ca 680 000 som är sjukskrivna i Sverige har eller har haft någon i sin närhet som dricker för mycket?

I ett av de globala målen (Globala målen – För hållbar utveckling (globalamalen.se)) finns punkten ”God hälsa och välbefinnande” där målet är att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar. God hälsa är en grundläggande förutsättning för att människor ska kunna ha möjlighet att bidra till samhällets ekonomi och utveckling. 

Samhället måste ta ett större gemensamt ansvar för de människor som lever nära en person med beroendeproblematik. Oavsett om det gäller alkohol, narkotika, spel och så vidare. Börja prata om det, utöka det förebyggande arbetet i skolan, utbilda er på arbetsplatserna och ta hjälp. Kunskapen finns om man frågar efter den. 

Att ta hjälp för en medberoende är ett beslut där man prioriterar sig själv först och med det kommer även insikten att den enda du kan förändra är dig själv. 


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa