Sjukvårdens medarbetare har även under mer normala förhållanden ofta en mycket pressad arbetssituation. Personal vittnar om dålig arbetsmiljö, om detaljstyrning av arbetet, som hindrar egna initiativ och om bristande tid och möjligheter att komma vidare och lära sig nya saker.
Under det senaste decenniet har situationen för sjukvårdens medarbetare förvärrats genom att fler och fler slutat. Undan för undan har det blivit allt svårare att rekrytera efter sjukvårdens behov. Personal har nu under pågående pandemi arbetat extra allt de kan utöver sin ordinarie verksamhet. Nu är läget att många är så utarbetade att de själva riskerar att bli sjuka. Denna situation är mycket allvarlig och äventyrar i långa loppet tillgången till den sjukvård som medborgarna har rätt att kräva för sina inbetalda skattekronor.
Som oppositionsparti har vi år efter år varnat för faran med att inte ta sjukvårdspersonalens arbetsvillkor och den långsiktiga rekryteringen på allvar. Vi har föreslagit en rad olika åtgärder både då det gäller att göra det mer attraktivt att arbeta i sjukvården och på olika sätt förbättra arbetsvillkor och fortbildning. Vi vill minska sjukvårdpersonalens administrativa börda, som det senaste decenniet blivit tyngre och tyngre. En annan viktig åtgärd är att dra ned på den mycket kraftigt svällande byråkratin, som inte har med det direkta sjukvårdsarbetet att göra. På så sätt skulle också pengar frigöras som kan användas för att förbättra sjukvårdspersonalens villkor.
Den rödgröna majoriteten har antingen nonchalerat Sverigedemokraternas förslag eller gjort för lite och för sent. Idag finns det vid regionens tre sjukhus sammanlagt cirka 120 vakanta tjänster som sjuksköterska och specialistsjuksköterska. Alla vakanser utlyses inte ens, utan man använder dyra hyrbolag för att bemanna upp med hälften så många sjuksköterskor som det finns vakanser. Resten av tjänsterna får stå helt obesatta.
Våra fasta sjuksköterskor på många avdelningar får alltså vänja sig vid permanent, kraftig underbemanning. Inte nog med detta, de fasta sjuksköterskorna får dessutom ta hela ansvaret för utbildning, handledning och administrativa uppgifter. Därtill kommer att kostnaden för hyrbolagen, i år beräknad att bli över 200 miljoner kronor, suger märgen ur regionens ekonomi. Det är pengar som skulle göra betydligt större nytta för att förbättra arbetsvillkoren i sjukvården och långsiktigt förbättra rekryteringen av fasta medarbetare.
Vid det senaste mötet med regionfullmäktige uppmärksammade vi Sverigedemokrater genom en interpellation (fråga med allmän debatt) sjukvårdspersonalens svåra arbetssituation och läget då det gäller vakanserna. Vi begärde en parlamentarisk kommission för att ta ett samlat grepp och på allvar ta itu med den permanenta bristen på sjuksköterskor, inte minst specialistsjuksköterskor. Vi krävde också att det aktuella vakansläget i fortsättningen redovisas fortlöpande i regionstyrelsen. Det är ohållbart om vi som förtroendevalda inte har fortlöpande information om antalet vakanser inom sjukvården.
Sjukvårdens medarbetare har under pandemin gjort och gör en heroisk insats. För att säkerställa en god, patientsäker och jämlik sjukvård även i framtiden måste medarbetarnas arbetsvillkor och arbetsmiljö förbättras. Det är inte bara nödvändigt, det är en livsnödvändighet, för såväl medarbetare som medborgare.