Dålig boendemiljö drabbar äldre helt i onödan

I dagarna samlades utvecklare av äldreboenden på konferensen Framtidens boende för äldre. På agendan stod bland annat hur miljön på demensboenden kan bli bättre. Klart är att enkla åtgärder kan förbättra livssituationen för demensdrabbade.

Regeringen bör inkludera den fysiska boendemiljön i demensstrategin, menar skribenten.

Regeringen bör inkludera den fysiska boendemiljön i demensstrategin, menar skribenten.

Foto: JESSICA GOW/TT

Debatt2020-09-25 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Coronakrisen har satt äldreomsorgen i fokus. Flera områden med förbättringspotential har synliggjorts, vilket bland annat lett till Äldreomsorgslyftet och ett årligt tillskott på 4 miljarder kronor. Debatten om den fysiska boendemiljön för äldre har tyvärr uteblivit. Frågan förtjänar att lyftas, då den handlar om äldres hälsa och välmående.

En åldrande befolkning innebär fler demensdrabbade. I Sverige lever cirka 150 000 personer med demens. År 2030 beräknas 180 000 svenskar ha en demenssjukdom och år 2050 kan så många som 250 000 vara drabbade.

Regeringens nationella demensstrategi pekar ut sju strategiska områden där omsorgen ska förbättras. Strategin behövs, men missar tyvärr ljudmiljön och den fysiska utformningen av våra äldreboenden. Avsaknaden av detta perspektiv är allvarlig. Ljud- och boendemiljön är avgörande för hälsa och välbefinnande. Därför uppmanar vi regeringen att lägga till ett åttonde område: den fysiska boendemiljön. 

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tagit emot flera anmälningar kopplat till den fysiska boendemiljön på boenden för folk med funktionsnedsättningar, och klassar det som ett prioriterat riskområde. Enligt IVO drivs vissa verksamheter ”i lokaler som idag inte skulle bedömas som ändamålsenliga för ett permanent boende eftersom de är institutionslika till sin karaktär”. Detta är skarp kritik. Förhållandena måste åtgärdas.

En dålig ljudmiljö skadar både personal och boende. Demensdrabbade har ofta svårt att orientera sig och är särskilt känsliga för sinnesintryck. Ljudkänsligheten leder till oro, förvirring och ökad stress. En följd riskerar att bli social isolering, menar Myndigheten för Delaktighet. Behagliga ljud å andra sidan främjar social gemenskap.

En dansk studie visar att enkla akustikåtgärder i ett demensboendes undersökningsrum ger bättre kommunikation mellan vårdpersonal och patienter. Även ljudisolering i korridorer behövs, för att minska överhörning mellan rum. Åtgärderna förbättrar integriteten och sömnen för de äldre – och vårdpersonalens arbetsmiljö.

En god ljudmiljö förebygger demens, en dålig ljudmiljö ökar risken för hörselnedsättning. En studie från Johns Hopkins School of Medicine visar att varje 10 dB hörselförlust ger 27 procent ökad risk för utveckling av demens. 

Hörselskadades Riksförbund i Örebro fann att endast 29 procent av länets äldreboenden hade ljudabsorbenter i taken i allmänna utrymmen.  Tyvärr är det inget undantag. Vi vet att enkla åtgärder, som att sätta upp ljudabsorbenter, har stor effekt på demensdrabbades livskvalitet och hälsa. Men ändå genomförs de inte alltid. 

Äldreomsorgen står inför stora och växande utmaningar. Den stora gruppen 40-talister påbörjar i år övergången till äldre-äldre, 80-plussare, med ökade behov av omsorg som behöver mötas. Det är upp till politikerna på nationell, regional och lokal nivå att tillsammans med personalen inom vården och omsorgen att möta denna utmaning. 

Många problem i den fysiska boendemiljön är enkla att åtgärda. Kunskapen finns om hur vi kan utforma behovsanpassade demensboenden. Ett första steg för regeringen är att inkludera den fysiska boendemiljön i demensstrategin. 

Tillsammans kan vi skapa en bättre boendemiljö för äldre och dementa.