Det är inte de gamla som ska stå för språkintegrationen

Att anställda inom exempelvis äldreomsorgen bör kunna svenska är av omsorg för både de anställda och de äldre, menar skribenten.
Att anställda inom exempelvis äldreomsorgen bör kunna svenska är av omsorg för både de anställda och de äldre, menar skribenten.

Under mandatperioden har SD Kinda arbetat både kommunalt och i Region Östergötland för en förbättrad språkförståelse i omsorgsyrken.

Debatt 26 juli 2022 06:18
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

SD Kinda har motionerat nu senast för att få till stånd krav på en högre språklig kompetens hos de anställda i kommunen. Tillsammans med utbildning då kompetensen inte räcker till. Där har vi fått veta att de nuvarande kraven är tillräckliga och att man är medveten om problemet. Några språktest behövs inte innan anställning och i sådana fall ska man invänta ett nationellt test. Man ska också ha språkombud i omsorgen, fast just nu finns inget. Vad detta språkombud ska göra är dessutom höljt i dunkel.  

Vad vi i SD fått till oss när det gäller språkkunskaper är i stort sett att den här lilla utmaningen är ingenting vi behöver bekymra oss om. För både kommun och region har redan bästa möjliga insikt och hantering av sagda utmaning. 

Men när man går ut i den där otacksamma verkligheten verkar det inte alls fungera så där bra som man säger? Tvärtom faktiskt. Här berättas om vikarier i kommunen som ska gå bredvid ordinarie personal i tre dagar, många av vikarierna med språksvårigheter, för att sedan klara sig själva. Vilket innebär att det är de gamla som ska vara delaktiga i språkintegrationen. Detta har medfört åsidosättande av patientsäkerheten i många kommuner.

SD är medvetna om det svåra bemanningsläget men det handlar om patientsäkerhet och dubbelarbete för andra anställda. Vi behöver alla som vill arbeta i vården och tar tacksamt emot dem. Men man måste kunna prata en fullgod svenska när man ska ta hand om gruppen äldre, där många lider av olika funktionsnedsättningar. Annars får man utbilda människor. 

Den stora frågan är i grunden varför så många som kommit till Sverige inte har tillgodogjort sig språket? Tydligen har vår SFI-utbildning en mycket varierande standard parad med en total kravlöshet. Det framförs ofta hur bra det är att lära språket på arbetsplatsen. Vad som menas verkar vara att den redan ansträngda personalen ska arbeta tillsammans med någon som inte förstår vad man säger. Under tre dagar ska vikarien ”gå bredvid”. Därefter är det gamla och sjuka som ska stå för språkintegrationen. Det är inget mindre än en skandal att tillåta detta.

Man borde efter fullgjord SFI kunna språket och vi måste någon gång börja ställa krav. Vilket vi gör i andra sammanhang. Men många krav sänks sorgligt nog eller luckras upp när människor inte når upp till dem. Flera utbildare genomför också utbildningar på hemlandets språk, för vårdbiträden och undersköterskor som sedan ska gå ut i arbete på svenska äldreboenden eller sjukhus. Vill vi ha med människor i samhället som produktiva medborgare är det vår skyldighet att ställa krav.  Det ligger inte bara i de äldres intresse utan är lika viktigt för de som kommit till vårt land och vill vara delaktiga. Språket är vägen in. Sverigedemokraterna kommer att arbeta för detta så länge som det behövs.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa