Detta bekräftas i flera olika undersökningar. Näringsminister Ibrahim Baylans nyligen avslutade förenklingsresa runt om i landet är därmed ett utmärkt initiativ för att få en bild av enskilda företagares vardag och en förståelse för vilka hinder den ökade regelbördan får för företagandet och därmed för tillväxten.
Som medarrangörer av denna förenklingsresa har vi kunnat tillhandahålla 75 företagare som beskrivit sina erfarenheter av krångliga och ineffektiva regelverk, men också gett goda exempel på hur det kan se ut när det fungerar bra.
Trots att förenklingsresan är slut så menar vi att det är nu den riktiga resan börjar. Flertalet konkreta åtgärder behöver vidtas för att ministerns ambitioner om minskad regelbörda ska märkas hos företagen. Vi vill särskilt lyfta upp följande:
✔ Att här och nu skapa en process inom regeringskansliet för att hantera regelförbättringsfrågorna är av högsta prioritet. Processen måste omfatta såväl regelgivningen i sig som förenklingar av befintliga regelverk. Ska arbetet med att sänka företagens regelbörda ge resultat och kunna fortsätta– oavsett politisk majoritet i framtiden – så måste det finnas kontinuitet och ett tydligt ägarskap för frågorna inom regeringskansliet, något som vi inom näringslivet återkommande lyft fram.
✔ Existerande regelverk behöver förenklas inom de områden som företagen pekar ut som särskilt krångliga. En bra start i arbetet är de 72 regelförbättringsförslag som näringslivet genom Näringslivets Regelnämnd NNR tagit fram.
✔ För att nya och förändrade regler ska uppnå största möjliga nytta till minsta möjliga kostnad och inte öka regelbördan i onödan behöver konsekvensutredningarnas kvalitet förbättras och ansvar tas för att så sker. En viktig del i detta är att låta Regelrådets granskning genomföras tidigare i regelgivningsprocessen än vad som idag är fallet. Vidare behöver Regelrådets mandat stärkas genom att införa ett återremitteringskrav om konsekvensutredningarna är bristfälliga.
✔ Överimplementering av EU-lagstiftning måste tydliggöras och undvikas. Utgångspunkten bör vara att ett svenskt genomförande av EU- lagstiftning inte försämrar svenska företags konkurrenskraft och att det som regel bör vara EU-direktivens miniminivå som gäller vid genomförandet. Vi ser därför positivt på riksdagens tillkännagivande till regeringen i denna del.
Vi ser nu fram emot att tillsammans med regeringen ta nästa steg i arbetet med att minska regelkrånglet för Sveriges företag.
Förväntningarna bland företagen är mycket höga och vi lovar att göra vad vi kan för att infria dessa.